Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Linnés lärjunge lyfts fram i ny bok

Präst, Linnélärjunge och forskare.Kerstin Ekman lyfter fram den okände Clas Bjerkander ur skuggorna i en ny biografi.– Han var en märklig människa, säger hon.

Annons
Kerstin Ekman, som bor i Häverö, skildrar prästen och Linnélärjungen Clas Bjerkander i en ny biografi.

Flitig. Försynt. Fattig.

Clas Bjerkander, eller Klas Jonsson som han hette från början, levde ett ”bortskymt” liv, långt från berömmelse och rampljus.

Men han är långt ifrån ointressant. I biografin ”Då var allt levande och lustigt” skildrar Kerstin Ekman hans liv som präst, Linnélärljunge och naturforskare.

– Jag tycker att han är värd uppmärksamhet, han är väl värd att föras fram, säger författaren, som är bosatt i Häverö.

Det är lätt att hålla med. Clas Bjerkander imponerar, med sitt arbete, sin flit och sin nyfikna forskargärning, som sträcker sig över en rad områden.

– Han hade ett otroligt brett naturintresse, med botaniken, dagboksanteckningarna och insekterna, säger Kerstin Ekman.

Hon hittade Clas Bjerkander via en strof ur den oration han skrev vid Skara katedralskola 1758.

– Jag blev nyfiken på den där bondpojken i Skara skola, som hade blivit så duktig, säger Kerstin Ekman.

Nyfikenheten ledde henne vidare till arkiv, bibliotek och andra källor, där hon samlat material om Clas Bjerkander under flera års tid.

I boken skildrar hon Bjerkanders väg från Skara till studier i Uppsala, som han tvingas avbryta, när pengarna inte räcker.

I stället återvänder han hem till Västergötland, där han stannar kvar som präst under resten av sitt liv.

Samtidigt forskar han i Linnés anda och fördjupar sig i allt från växter till skadeinsekter. Han samlar larver, föder upp dem i burkar, studerar i mikroskop och gör vetenskapliga upptäckter.

– Som bondson visste han vilken skada insekterna kunde göra på skördarna, säger Kerstin Ekman.

– Jag började med en botanist och hittade en entomolog (insektsforskare), det var det som var det verkligt stora med honom, fortsätter hon.

Forskningen gav Bjerkander en plats i Vetenskapsakademien, men han kom aldrig i väg till något sammanträde i Stockholm.

– Jag vet inte om han verkligen ville åka dit, han hade sina maskar och puppor, som han skulle vakta, säger Kerstin Ekman.

 Hennes bok ger också en bild av 1700-talets frihetstid, där Bjerkander var verksam.

– När man talar om 1700-talet är det oftast om Stockholm och upplysningstiden. Från frihetstiden är det bara Linné man talar om, men det fanns ett rikt kulturliv ute i landsorten. Det är en väldigt intressant tid, säger Kerstin Ekman.

Det är en tid med ett stort intresse för naturvetenskap. Det samlas och katalogiseras, dokumenteras och skrivs llistor.

– Man var väldigt inriktad på nyttan, växterna skulle ge medicin, man skulle spinna och väva, få färgämnen och foder till djuren, säger Kerstin Ekman.

– Men Bjerkanders intresse går vidare än så, det är något som jag kan känna igen och tycka om, fortsätter hon.

Hon har själv ett starkt intresse för botanik och växter. Under arbetet med boken har hon vandrat i Bjerkanders fotspår på hans älskade Kinnekulle och utforskat växtligheten.

I ett avslutande kapitel får hon syn på en häst vid en skogsstig. Clas Bjerkander får sedan visa sig i lövskogen, klädd i linnerock, svarta byxor och korta stövlar.

– När jag gick där kände jag verkligen att här skulle man kunna se hans häst.

Bokens titel syftar på ett brev Bjerkander skriver mot slutet av sitt liv. Då känner han att tidsandan har förändrats och att han lever i en förlorad värld.

Han skriver att han är lycklig som levt i Tessins och Linnés tid, ”då var allt levande och lustigt.”

– Upplysningstiden hade en annan vetenskapsinriktning, det var inte hans tid längre, säger Kerstin Ekman.

Hon talar om Clas Bjerkander med värme. Hon uppskattar den människa hon lärt känna under arbetet med boken.

– Jag tycker om honom, helt enkelt.

Hon lyfter fram Bjerkanders skarpa, nyfikna blick på den natur han utforskar.

– Den springande punkten är kanske att jag tycker om människor som verkligen ser naturföreteelser, det som är omkring oss, de får mig att se, säger Kerstin Ekman.

– De är väldigt betydelsefulla i vår egen tid, när det är så många arter som försvinner i snabb takt. Då behövs människor som verkligen ser.

Kerstin Ekman

Född: 1933

Bor: I Häverö.

Gör: Författare.

Bakgrund: Debuterade som författare 1959 och har sedan dess givit ut ett stort antal titlar. Bland dem finns romansviten Kvinnorna och staden, romanen Händelser vid vatten, trilogin Vargskinnet samt essäsamlingarna Herrarna i skogen och Se blomman, den sistnämna tillsammans med Gunnar Eriksson. 

Priser: Kerstin Ekman har fått ett flertal litterära priser, bland annat Augustpriset 1993 och 2003.

Aktuell: Med biografin Då var allt levande och lustigt, Om Clas Bjerkander, Linnélärljunge, präst och naturforskare i Västergötland (Bonniers).

Mer läsning

Annons