Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med avskedet som röd tråd

Erik ErikssonFloder tillbakaHeidruns förlag

Annons

POESI. Vi känner honom sedan tidigare. Erik Eriksson. Romanförfattaren. Journalisten. Kåsören. Berättaren som tog Vietnamkriget in i världens nyhetsflöde. Som i mängder av historiska berättelser skildrat svensk historia.

Och nu. Vid snart åttio års ålder. Poet. Blir det anledning att lära känna honom på nytt? På den frågan vill jag svara både ja och nej. I grunden är han sig mycket lik.

Samlingens övervägande del består av dikter vilka tar avstamp i Vietnamkriget. Betraktaren skildrar händelser omkring sig, jeepen på det leriga fältet, det plötsliga bombanfallet, förödelsen, människorna som slits i stycken, chocken. Vi har läst om detta förut, i romanform. Det är inte mindre angeläget nu.

Några dikter tar avstamp i författarens egen uppväxt. I minnet av modern, kanske på en dödsbädd. Försoning och avsked. Pånyttfödelse. Eller ett minne från en tid i Öregrund, i sällskap med en kvinna. Minnen och avsked. Hela tiden detta avsked, som går som en röd tråd genom allt Erik Eriksson skrivit, och skriver.

Ska man framhålla någonting mer om ”Floder tillbaka” blir det givetvis dess musikalitet. Det är inte någon konsekvent genomförd blankvers, men lite av den känslan infinner sig, på fint vis. Här finns tyngden, det självupplevdas erfarenhet.

Det passar Erik Erikssons ”berättande” poesi.

Mer läsning

Annons