Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ord som ger tröst inför döden

Sven WollterHon, han och dödenOrdfront

Annons

ROMAN. Tankarna på död och sjukdom väcker helt naturligt ångest hos många. En som aldrig har undvikit de svåra frågorna är skådespelaren Sven Wollter. Med ”Hon, han och döden” romandebuterar han 82 år gammal.

Ett par som har varit gifta i 34 år får ett smärtsamt besked när det visar sig att mannen har en obotlig cancer. Det första kapitlet är det vackraste jag har läst på mycket länge. Texten darrar av förtvivlan och kärlek: ”Äskade drög, du får snarka så mycket du vill. Käraste drög, jag vill inte att det ska bli tyst.” Kasten mellan hopp och förtvivlan känns så äkta och nära.

Det märks att Sven Wollter själv har varit drabbad när han kan ge ord åt detta svåra utan att det blir ångestladdat. Istället finns det både glädje och humor i berättelsen. Själv finner jag tröst i Wollters tankar, att den man älskar finns efter döden som en slags oförstörbar energi.

Men när en buss utan hjul, Gerard Philipe, Lasse Gullin och indianhövdingen Big Foot blir inblandade i handlingen då är jag inte med längre. Det blir väldigt obegripligt och fortsättningen förlorar sin magi.

För mig är Sven Wollter en fantastisk skådespelare men när man släpper lös dessa kreativa begåvningar utan regi så kan det bli vad som helst. Jag förlåter gärna Sven Wollter för hans utsvävningar om han kommer igen med nya texter som någon har hjälpt till att redigera.

Mer läsning

Annons