Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skakande om de många drabbade

Susanna AlakoskiApril i anhörigsverigeBonniers

Annons

Dagbok. Susanna Alakoskis bok är skakande läsning. Insiktsfull och välskriven. Tidvis nattsvart, men samtidigt med ett paradoxalt hopp för alla anhöriga till missbrukare.

Först på 1980-talet började man tala om att de anhöriga drabbas. Periodvis har myten om det självförbrännande geniet höjts till skyarna men efterhand började hustrun i bakgrunden skönjas. Hon som försökte få allt att fungera. Men naturligtvis drabbas även de tidigare osynliga barnen. Hårt och skoningslöst.

Alakoski skildrar hur det som barn är att ständigt vara rädd och försöka hantera turbulensen hemma. Oroa sig för hur mamma, pappa och syskon mår.  Hon skriver:

”Tidig kärleksbrist påverkar. Att inte bli sedd är ett intrång. Den personliga integritetens hjärtrytm störs. Barnet tystnar. Lägger på sig en mask av skamlöshet, samtidigt som det i barnets omedvetna sprider sig en enslighet. Lögnen blir för barnet ett sätt att överleva, men sorgen att inte kunna vara sann plågar.”

Fattigdom, precis som rikedom, går i arv. Även missbruk kan göra det. Pappan som ölar till lunch och mamma som pimplar vin, medan barnen våndas.

Samtidigt som Alakoski förmedlar ett paradoxalt hopp. Det går att överleva och erövra ökad förståelse samtidigt som blicken för samhällets orättvisor skärps.

Mer läsning

Annons