Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Ta ett djupt andetag och häng med”

PeKå EnglundNågra rader till Svartåns finaste krokodilNorstedts

Annons

ROMAN. ”Livet är meningslöst. Men … det är meningsfullt att leva.”

Nick blir mer och mer livsfilosof ju längre vi följer honom i boken som kretsar kring det djur som jag knappast hade väntat mig skulle dyka upp – eller dyka ner – i det lokala vattnet

i Örebro.

Det gör det ju egentligen inte heller. Krokodilen är en synnerligen landfast person som kommer att betyda mycket i Nicks liv på många olika nivåer över och under ytan. Han räknar hennes tänder och drar ständigt nya slutsatser. Det kan gälla jobbet – hon är ju hans chef – eller det privata.

Journalisten PeKå Englund vet hur det kan gå till på en tidningsredaktion. Hur det kan resoneras fram och tillbaka om vad som är bra och vad som inte duger. Och att det dricks kaffe och äts tårta är det väl ingen som tvivlar på. Han kan sin miljö.

Ett centrum i hans bok är Borgen, det gamla tegelhuset med fyra torn där Nerikes Allehanda levde sitt liv under många år. Jag känner igen mig. Personer? Nja, där kan jag bara spekulera.

Hur mycket kan det egentligen hända i en bok? Ja, i PeKå Englunds bok verkar det kunna ske ungefär hur mycket som helst. Det är bara att ta ett djupt andetag och försöka hänga med i svängarna bland alla sms, Facebook-kommentarer, glada miner, tummar och hjärtan.

Ett av huvudspåren för Nick är hans nya jobb när han degraderats från chefsbefattningen och blivit handledare för vikarien som tillsammans med fotograf ska göra en serie tidningsjobb från de oroliga ytterområdena. Aktuellt så det förslår.

Förortssvenskan tar plats i dialogen och det är inte helt lätt att hänga med. Det är inte bara keff.

Precis som i alla andra sammanhang i Nicks liv blir det komplicerat och stökigt. I den spruckna familjen är det dottern Milla som står honom närmast. Jag gillar verkligen deras samtal kryddade av svordomar och Håkan Hellström. En bilfärd kan bli rena kärleksförklaringen trots många hårda ord.

Det andra huvudspåret handlar om sonen Benjamin, Benji, som drunknade för nästan ett år sedan, sex år gammal. Nick vill veta vad som egentligen hände. Det blir en serie intervjuer.

Många berättelser. Och när man som mest tänker ”Nej nu orkar ja inte mer” får texten ny drivkraft inte minst av dialogen.

Kyrkogårdsbesök, hasch, vin, sprit, öl och slagsmål, dödsfall i förorten, sex och så Krokodilen igen … och så alla funderingar kring livet.

Vad blir slutsatsen av alla resonemang?

Jaaa …

Mer läsning

Annons