Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför behövs kulturjournalistik

Kultursidorna ger fler perspektiv till journalistiken. Det understryker Erik Jersenius. "Det ska även få vara lite strävt och obekvämt", säger han.

Annons

Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT

När VLT börjar ta betalt för sitt digitala material väcker det frågan vad det är läsaren ska betala för. Erik Jersenius är VLT:s kulturredaktör och vill därför understryka vikten av kulturjournalistiken.

Vad är då kulturjournalistik? För att få svar på det krävs även en förklaring av ordet kultur, vilket inte är helt enkelt.

– Kulturen kan förstås som den reflekterande kärnan i ett samhälle, säger Erik Jersenius.

Kulturjournalistiken prövar idéer och bearbetar erfarenheter. Den är friare jämfört med nyhets- och samhällsjournalistiken. Den hittar andra ingångar, tänjer på gränser och tar andra grepp.

Läs mer: Plus är ett plus för vår publik

Kulturlivet, när det mår bra, innebär frihet för människor. På samma gång handlar det också om att förvalta ett arv.

– Man kanske fortsätter med Shakespeare men gör det på ett annat sätt. Kulturen har även en bildningsfunktion och ska föra vidare det som har varit, säger Erik Jersenius.

Erik Jersenius är kulturredaktör på VLT, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, Fagersta-Posten och Sala Allehanda. Han har ingenting emot att vara lite obekväm och väcka debatt.

Winston Churchill lär under andra världskriget ha fått frågan om han kunde ta pengar från kulturbudgeten och använda dem till försvaret. Han lär då ha svarat att om det inte finns någon kultur finns det inget att försvara.

– Kulturen är samhällets själ, säger Erik Jersenius.

Erik Jersenius tillträdde som kulturredaktör i maj i år och har försökt att med bredd och djup skildra olika sorters kultur inom olika grader av professionalitet. Allt från amatörteater till de stora kulturinstitutionerna. Det är kulturdebatt, recensioner, personporträtt, samt essäer om litteratur och samhällsfrågor.

Kultur innebär inte bara de sköna konsterna. Västerås arkitektur och byggnader tillhör också den lokala kulturen. Läsarna har till exempel fått utse Västerås vackraste och fulaste hus.

Även händelser som syns på nyhetsplats, så som planerna på storregioner eller stöket på Bäckby bibliotek, skildras på kultursidorna, fast då ur ett annat perspektiv.

Läs mer: VLT-journalisten Magnus Westberg: "Jag hatar orättvisor"

Erik Jersenius menar att kulturjournalistiken måste ge plats för väldigt många olika känslor och uttryck, även om de kan uppfattas som motsägelsefulla.

Kulturjournalistiken har inte samma krav på opartiskhet som nyhetsjournalistiken. Det finns likheter, fast också skillnader jämfört med opinionsmaterialet.

Kultursidornas grundläggande värdering är demokrati, i den mening att det ska finnas en öppenhet mot alla delar av kulturlivet. Det ska finnas en frihet och ett mod att stå emot åsiktstrender och verka för intellektuell frihet.

– Det ska även få vara lite strävt och obekvämt, säger Erik Jersenius.

Samtidigt går det inte att sätta någon särskild ideologisk etikett på kultursidorna. Samhällsfrågorna ska kunna diskuteras mer förutsättningslöst.

VLT ska inte heller bara skildra den lokala kulturen utan också bidra till den. Exempel på det är stipendiet till Lars Gustafssons minne och sommarens allsång i samarbete med Västmanlands teater.

– Vi ska vara en del av kulturen och lokalsamhället i vidare mening, säger Erik Jersenius.

Nätet får en allt större betydelse för att kulturjournalistiken ska nå ut till läsarna. Samtidigt har det hittills bara varit papperstidningen som läsaren har fått betala för

– Att betala för det digitala på samma sätt som för papperstidningen är rimligt. Fler får vara med och betala för kulturjournalistiken vi behöver och vill ha, säger Erik Jersenius.

Mer läsning

Annons