Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Bort med störande ljud i skolan och kontorslandskap

Jane af Sanderbergs artikel "Slutet för öppna kontorslandskap?" har väckt reaktioner. Anita Eriksson, legitimerad psykolog och psykoterapeut, funderar vidare och vill få ett stopp på ljuden i både skolan och kontorslandskapen.
Vad gör dessa bullriga miljöer med oss som människor?

Annons

Nu har metoo-rörelsen bevisat, att stora förändringar är möjliga, om tillräckligt många går samman och påvisar ett icke önskvärt beteende. Detta har skett utan ledning av män och chefer i maktpositioner.

Läs: Jane af Sanderbergs "Slutet för öppna kontorslandskap"

Anita Eriksson tycker att det är dags för en diskussion om ljudnivån och stressen i klassrummen. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Nu är det dags att vuxna, föräldrar, far- och morföräldrar går samman och kräver att ljudnivåerna sänks i klassrummen. Därmed skall inte något barn längre behöva använda hörlurar för att koncentrera sig på lektionerna. Vidare borde det vara självklart att mobilerna lämnas på morgonen och återfås efter skolans slut.

Den höga och störande ljudnivån i kontorslandskapen uppmärksammades i Jane af Sandebergs artikel i VLT. Foto: Janerik Henriksson/TT

Inom ett annat ohälsosamt arbetsområde behövs också en gemensam protest. Bort med de osunda kontorslandskapen, som stressar och påverkar människor negativ. Detta skulle ha förbjudits för många år sedan, men nu är det bråttom, då också forskare dömer ut kontorslandskapen. Koncentrerat arbete är svårt att utföra i en miljö med hög ljudnivå, där många pratar runt omkring oss. Detta gäller för såväl våra skolelever som anställda vuxna sittande i störande landskap.

Kan de senaste årens uppmärksammande av koncentrationssvårigheter bland barn ha att göra med att klassrumsmiljöerna och undervisningen inte fungerar?Foto: Jonas Ekströmer / TT

Vi kan inte fortsätta att sätta nya bokstavsdiagnoser på skolelever och anställda vuxna, när uppenbara allvarliga ljudproblem är synliga i såväl skola som de stressframkallande kontorslandskapen. Diagnosen bör sättas på ljudnivån i klassrummen och kontorslandskapen och inte på den enskilde individen, som störs av den höga ljudnivån.

Åldersgruppen, där Sveriges mor- och farföräldrar ingår representerar 27 % av Sveriges befolkning. Nu är det dags att vi förenas och hjälper våra barn och barnbarn till en acceptabel och hälsosam ljudnivå i klassrummen och kontorslandskapen. Alltför länge har vi svikit våra barnbarn i den frågan. Vi är många och vi kan förändra, så inget barn skall behöva sitta med hörlurar på lektionerna i skolan, när de skall koncentrera sig.

Anita Eriksson

Leg psykolog

Leg psykoterapeut

Mer läsning

Annons