Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Gemensamt tryck mot politikerna Sinfoniettans räddning

Det enda sättet att värna både Sinfoniettans framtid och Västmanlandsmusikens bredd är ett ökat tryck på politikerna för större anslag, skriver Ove Wilder.

Annons

Jag vill framföra ett stort tack till Claes Tillander för hans klargöranden i debattartikeln om Västmanlandsmusiken den 30 nov. Som mångårig ordförande i Jazzens Vänner är det utan tvekan så att han vet vad han talar om.

Ove Wilder beundrar Västerås Sinfonietta, men är orolig för Västmanlandsmusikens framtid.

Jag är själv en stor beundrare av Sinfoniettans musikaliska kvalitet och lyssnar regelbundet till dess konserter. Jag är också sedan begynnelsen medlem av Konserthusets Vänner. Som sådan har jag insett att Västmanlandsmusiken måste tillfredsställa andra inriktningar än de som representeras av Sinfoniettan. Jag delar Claes Tillanders åsikt om att det är en svår och viktig uppgift att inom tilldelade medel balansera Sinfoniettans kostnader mot övriga verksamheter som ligger inom Västmanlandsmusikens åtaganden.

Läs mer: Dag Celsing: Kulturen behöver större regioner för att komma närmare medborgarna

Västmanlandsmusiken söker nu en ersättare för den avgångne direktören Dag Celsing. Jag undrar vem som vill ikläda sig den rollen om mottagandet från Sinfoniettan blir detsamma som Dag Celsing fick möta. I den utredning om förhållandena som refererats av VLT framgår att redan vid tillsättningen möttes han av motstånd från framför allt representanter för Sinfoniettan.

Direktör Dag Celsing lämnar Västmanlandsmusiken vid årsskiftet.

Detta har sedan fortsatt under de följande åren då Västmanlandsmusikens ledning försökt genomföra de beslut som fattats av den politikerstyrda styrelsen. Kritik riktades bland annat mot att Dag Celsing på sitt kontor hängt upp en supporterhalsduk med andra symboler än de egna. Han kritiseras också för att medvetet ha insomnat under en av Sinfoniettans konserter. Sinfoniettan anser sig ha varit mobbad av sin egen direktör. I sammanhanget kan jag inte låta bli en stilla undran om vad de mobbade anser om sitt eget uppträdande och nödvändigheten av att till utredningen rapportera ovannämnda typ av händelser.

Läs mer: Dag Celsing lämnar Västmanlandsmusiken

Om det nu skall lyckas för en ny direktör att ge Sinfoniettan en positiv framtid är det nödvändigt att dess medlemmar och andra tillskyndare förstår att det saknas möjligheter för detta om man inte samarbetar med direktören. Möjligheterna torde föreligga då Dag Celsing redan förberett terrängen så att den nye åtminstone slipper inleda med att skära i Sinfoniettan. Man måste också inse att man skall rikta sina klagomål mot politikerna som tilldelar resurserna istället för mot direktören. Utan dessa insikter är det stor risk att Sinfoniettan går från askan i elden.

Större anslag till Västmanlandsmusiken behövs för att säkra både Sinfoniettans och den övriga verksamhetens framtid, hävdar Ove Wilder.

Utan mera medel saknas reella möjligheter att åstadkomma avgörande förbättringar vad gäller anställningsgraden. Jag är dock orolig för att vår fina Sinfoniettas trogna 1 000 besökare inte utgör tillräckligt väljarunderlag för en ökning av anslagen, särskilt inte som varje biljett har ett kundpris som är 1 000 krornor lägre än vad den skulle kosta med kostnadstäckning.

Det är bara att beklaga. Jag älskar Sinfoniettan, dess medlemmar, profession och höga kvalitet.

Läs mer: Hans G Erikson: Musikkulturen får inte glömmas

Jag hoppas det uppstår ett positivt samarbetsklimat mellan den tillkommande direktören och Sinfoniettan så att vi får vara med om flera fantastiska musikupplevelser.

Ett gemensamt tryck mot politikerna är den enda framkomliga vägen för att åtminstone ha en chans att få större anslag som kan leda till bättre förhållanden för Sinfoniettan.

Ove Wilder

Medlem i Konserthusets Vänner

Mer läsning

Annons