Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En byggnadsskatt av slaggmaterial

I Sverige finns ett lika unikt som spännande byggnadsmaterial - slaggsten.
En ny bok guidar till sevärda platser av slagg i Mellansverige.

Annons

En av Bergslagens mest imponerande ruiner finns vid Högfors bruk i Norbergs kommun. Det är masugnen vars två pipor ännu står kvar. De omgivande murarna är uppmurade av slaggtegel så sent som på 1910-talet.

Vanligtvis räknar vi slagg som en restprodukt från framställning av metalliska produkter. Men det är också något mer. Under 1700-talet fram till början av 1900-talet användes de äldre processerna där man smälte malmen med hjälp av träkol för att framställa järn eller koppar. Och slaggen blev med tiden snarare en biprodukt än en restprodukt. Det var främst på bruksorter där det var nära till den metallurgiska processen. Där har man skapat unika byggnader som inte finns någon annan stans. Det är inte bara välvda källare som slaggstenen använts till.

Man har byggt hyttor, verkstäder, gruvlavar, magasin, kraftstationer och bostäder. Det finns till och med skolor och kyrkor som byggts av slagg. Detta skulle man kunna betrakta som en delvis okänd skatt bland alla sevärda platser i Mellansverige.

Hammars konditoribyggnad i Falun från 1760-talet murad i kalkbruk med inblandad kopparslagg.

Beträffande järnslaggen kunde den gjutas i formar till vad vi kallar slaggtegel. Den blev, beroende på sammansättningen, blå av de starka färgämnena krom och kobolt. Om slaggen skimrade i grönt kunde det bero på att den färgades av mangan. Vid vällugnarna där järnet utvecklades till smidesjärn – en process som tillkom på 1800-talet – fick man en slaggsten som var mörkt grå med ett randigt mönster.

Den riktigt gamla kopparslaggen finner man i Kopparbergslagen kring Falun och Falu gruva i brunaktiga högar. Men genom de moderna processerna på senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet kunde även kopparslaggen gjutas till slaggtegel. Detta slaggtegel blev mörkt blågrå, ibland med lila inslag.

I huvudsak använde man byggnadsslaggen på tre sätt – dels som med krossad slagg med kalkbruk som göts i en väggbyggnadsform, dels med murad slaggflis där bitarna togs direkt från slagghögen och murades upp av skickliga murare, dels som slaggtegel.

Flatenbergs hytta nära Smedjebacken med en vacker vägg av slaggflis och tegel. Hyttan räddades från rivning av författaren Karl-Erik Forsslund år 1930.

Det fascinerande är att man vid byggnation ofta kombinerade slaggtegel med vanligt tegel och även med trä. Slaggbyggnader av många olika slag finns kvar än i dag. De har varit gediget byggda och har kunnat användas som magasin mm sedan den ursprungliga verksamheten upphört. Dessvärre har under 1900-talet många byggnader som hyttor rivits. Här bör man nämna den stora masugnen i Horndal som sprängdes på 1970-talet.

Den som har gett sig i kast med att klarlägga hela detta område är AnnMarie Gunnarsson i Ludvika. Tidigare i sitt liv var hon förskollärare. Hon kom under 1970-talet att bevittna hur en slaggbyggnad revs vid Ludvika. Efter detta kom hon att intressera sig för alla märkliga slaggbyggnader hon stötte på. Det ledde så småningom till att hon började läsa byggnadshistoria på distans och fick möjlighet att skriva en uppsats om slagghus. Det var ingen lätt uppgift. Den forskning som fanns på området var synnerligen sparsam. Men detta sporrade henne till att gå in för att kartlägga denna märkliga byggnadsteknik som i första hand kunde relateras till den svenska Bergslagen.

Modern användning av gammalt slaggtegel - Kanalkiosken i Sandviken.

Den uppsats hon skrev om slagghus väckte stor uppmärksamhet. Jernkontoret beslutade att anslå medel och AnnMaries forskning kom år 1994 att ges ut som en bok med namnet ”Hus av slagg”. Den hade hela 140 sidor som var rikt illustrerad. Vid samma tid anställdes hon vid Dalarnas museum som byggnadsantikvarie – en tjänst hon innehade till sin pensionering.Det fanns ett klart intresse för att det skulle finnas en ordentlig monografi på området. För några år sedan började AnnMarie Gunnarsson att arbeta med den. Lagom till julen 2016 var den klar för utgivning under titeln ”Slaggsten och slagghus – unika kulturskatter”.

Hon har här samarbetat med en för ändamålet lämplig fotograf – Peter Nyblom från Fagersta, som har gått den långa vägen till fotograf via arbete på bruket. År 2014 belönades han med Ahlbäckspriset i Smedjebacken – som utdelas till minne av konstnären Johan Ahlbäck (1895-1973) – vilket Ahlbäckstiftelsen årligen går till skickliga konstnärer eller fotografer som skildrat industri och industrilandskap, arbetsliv eller sociala förhållanden – allt i Ahlbäcks anda.

Resultatet av deras samarbete har blivit en lika viktig som vacker bok om en i till stora delar okänd svensk byggnadstradition. AnnMarie Gunnarsson har kunnat använda sina mångåriga studier för att med stor entusiasm berätta om slaggteknik, olika byggnadsverk och om arkitektur.

Nu inför sommaren inspirerar boken med de många bilderna hur man använt slaggen, till att göra resor i detta ”slaggbyggnadslandskap”. Man får här en närmare insikt i vilka intressanta, men ofta okända, monument vi har i Mellansverige med tonvikten i Bergslagsområdet.

iggesunds järnverk

Peter Nyblom förstärker texten med sina vackra bilder som visar hur imponerande, fantasieggande och vackra slaggbyggnaderna är. Här finns verkligen en industrihistorisk, teknisk, arkitektonisk värld att upptäcka. Den har funnits där hela tiden men man har inte fått den uppmärksammat den förtjänar.

Boken ”Slaggsten och slagghus” är inte någon guidebok men kan ses som ett svep över en ofta okänd byggnadsvärld som är både imponerande och fantasieggande!

”Slaggsten och slagghus – unika kulturskatter”

Av AnnMarie Gunnarsson

Foto: Peter Nyblom

Exempel på slagghus i Mellansverige:

I Dalarna finns Intressanta byggnader med gjutna kopparslagghus i Falun som t ex Hammars konditori. Gjutna järnslagghus vid Hammarbacken i Ludvika. Flera byggnader i slaggflis efter brukspatron Forsgren finns i Grängshammar, i Grangärde med hamnmagasinet och i Laxsjön med den imponerande ruinen efter kolhuset med 48 pelare liksom en arbetarbostad i två våningar. I slaggtegel finner bl a vid Avesta hytta och hyttan i Åg i Svärdsjö. Avancerad byggnadsteknik finns vid Klosterskolan i Avesta.

Fina kombinationer av slaggtegel och vanligt tegel finns vid verkstadsbyggnader i Vikmanshyttan. I Falun finns flera fina byggnader i kopparslaggtegel vid Falu gruva och vid Kopparverket vid Faluåns forsar.

I Västmanland finns fina slaggbyggnader som Risbergs konstschakt, Torshammars verkstad och de runda lavarna vid Klackberg i Norberg. Imponerande är ruinen vid Högfors bruk nära Norberg. Både putsade - liksom byggnader med slaggtegel - finns vid Engelsbergs bruk- världsarv sedan 1990 och i Ramnäs finns flera byggnader i vällugnsslagg. Sist men inte minst bör man nämna von Hermanssons mausoleum i Färna.I Värmland finns bl a Granbergsdals hytta med murar i slaggflis och av slaggtegel, liksom hyttan vid Saxå, imponerande byggnader i slaggtegel finns vid Hagfors bruk liksom vid Borgviks bruk.

I norra Uppland är Söderfors bruk präglat av vackra byggnader i slaggtegel.

I Gästrikland finns finaslaggtegelbyggnader vid Forsbacka bruk, Dammfallens kraftstation i Hofors,

I Hälsingland finns flera fina byggnader i slaggtegel i Svabensverk och den imponerade och välbevarade hyttan vid Iggesund.

Mer läsning

Annons