Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fortsatt oenighet om kyrkohandboken

Kritikerna blidkas med en ny forskningsstudie av den tidiga gudstjänstmusiken. Med den eftergiften åt kyrkomusikerna tog ärkebiskopen Antje Jackélen emot slutdokumentet till ny kyrkohandbok.

Annons

Ärkebiskop Antje Jackelén.

Kyrkomusiken blev åsidosatt redan i början av processen, enligt Kyrkomusikernas Riksförbund och flera av landets musikprofessorer. Ärkebiskopen erkände på torsdagen en del av kritiken som "ytterst välberättigad".

Ändå avfärdade hon förslaget att reducera den nya kritiserade kyrkohandboken till att enbart bli ett tillägg till den gamla från 1986.Skillnaderna är så stora att handböckerna skulle stå i konflikt med varandra om de användes parallellt, framhöll hon under presskonferensen i Uppsala.

Blir då slutdokumentet verkligen den nya kyrkohandboken?

Det är kyrkostyrelsen och kyrkomötet som ska fatta besluten, framhöll Antje Jackelén.

900-talet

Den äldsta musiken i kyrkohandboken är från 900-talet. Som svar på kritiken mot att experter och forskare inte har varit delaktiga i arbetet med den nya kyrkohandboken på det sätt man hade kunnat förvänta sig har kyrkostyrelsens arbetsutskott bestämt sig för att genomföra en ny forskningsstudie.

– Senast i dag har vi diskuterat frågan igen, det blir nog så att vi börjar med att göra en forskningsöversikt, den införs också i en större pågående process där vi jobbar med en plattform för kyrkomusiken, säger Antje Jackelén till TT.

Är det tillräckligt för att göra de kritiska kyrkomusikerna nöjda?

– Att göra alla nöjda är inte en tillräckligt hög målsättning, målet är att dels ha en kyrkohandbok som håller samman gudstjänstfirandet och som håller hög kvalitet, dels att förvalta och utveckla det kyrkomusikaliska arvet i största allmänhet. Där ser vi att vi måste satsa mer resurser. Man kan säga att det positiva med den kritik som framförts under kyrkohandboksprocessen är en stärkt medvetenhet om musikens roll i det samlade kulturarvet som Svenska kyrkan förvaltar och utvecklar.

Ett tillägg

Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, gläds åt den kommande forskningsstudien, men tycker just av detta skäl att den nya kyrkohandboken bara ska bli ett tillägg till den från 1986, ett förslag som även revisionsgruppens egen musikexpert, professor Johannes Landgren, sett till att få förd till protokollet.

– De ska ha en eloge för att de nu vill bygga upp den här forskningskompetensen. Men därmed erkänner man ju också att man inte haft den tidigare, säger Mattias Lundberg som menar att 1986 års handbok är ett musikaliskt starkare alternativ.

– Det kan ju inte vara så att man först ska anta en svag handbok för att sedan göra det bättre.

Slutförslaget ska enligt planen tas av kyrkomötet i höst.

Fakta: Kyrkohandboken

Kyrkohandboken är det dokument Svenska kyrkan har för att reglera hur gudstjänster, mässor och förrättningar ska se ut. Efter den nya bibelöversättningen, Bibel 2000, bestämde sig kyrkostyrelsen först för att göra en översyn av 1986 års handbok.

2009 togs beslutet att i stället ta fram en ny handbok samt för att förnya även gudstjänstmusiken.

Förslaget har varit ute på remiss i två omgångar och har sedan 2012 prövats ute i församlingarna. Slutförslaget ska enligt planen tas av kyrkomötet hösten 2017, samma år som 500-årsjubileet av reformationen

.Enligt Esbjörn Hagberg, biskop emeritus och revisionsgruppens ordförande, kommer 75 procent av musiken i den nya kyrkohandboken från 1986 års handbok.

Mer läsning

Annons