Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon är den första Lars Gustafsson-stipendiaten – ”Han skrev om det svåra med ett enkelt och fint språk”

Den första någonsin att tilldelas VLT:s stipendium till Lars Gustafssons minne är Amanda Rudelius.

Så länge hon har kunnat skriva har hon haft siktet inställt på att bli författare.

Annons

Även om juryn hade många väldigt duktiga unga skribenter att välja bland, fanns det en som höjde sig över de andra. Inte minst Lars Gustafssons maka Agneta Blomqvist var säker på sin sak:

– Amanda Rudelius… Det här hade Lars tyckt väldigt mycket om!

19-åriga Amanda Rudelius är den absolut första att få Stipendium till Lars Gustafssons minne.

19-åriga Amanda Rudelius är redan något av en veteran när det gäller litteratur- och skrivartävlingar. Sedan mellanstadiet har hon deltagit i flera tävlingar och hon har ofta placerat sig bland de främsta. Ett skäl till att hon utvecklas i sitt skrivande är att hon gärna tävlar och konkurrera för att bli en bättre berättare och ordkonstnär. Amanda Rudelius är den i sin familj som brinner för litteraturen, de andra har helt andra intressen.

– Vi är en sportfamilj, min storebror har spelat hockey på elitnivå. Jag tror att min tävlingsinstinkt kommer därifrån. Jag har en skrivarkompis och vi utmanar varandra hela tiden. Vi letar reda på olika tävlingar och stipendiet som vi söker. Förra året hade vi en utmaning om att bidrag till Lilla Augustpriset. Det var också så vi upptäckte det här stipendiet, säger Amanda Rudelius.

– När vi tittade på bilder på Lars Gustafsson tyckte vi också att han såg väldigt snäll ut, som en mysmorfar, fortsätter hon.

Lars Gustafsson, en snäll mysmorfar?

Hennes litterära förebilder är främst Astrid Lindgren och Tove Jansson. Amanda Rudelius är ,också lite överraskande, väldigt förtjust i Gustaf Fröding.

– Hans poesi är så musikalisk, det tycker jag om. Jag tillhör också ”Harry Potter-generationen”. J K Rowlings böcker är jag uppvuxen med, mina föräldrar läste dem för mig när jag var liten.

Amanda Rudelius på besök i Lars Gustafssons gamla kvarter i Västerås.

Lars Gustafssons författarskap kom Amanda Rudelius i kontakt med när hon som 15-åring praktiserade på Modernista. Förlaget hade då precis gett ut samlingen ”Tre korta klassiker” som innehöll Lars Gustafssons romaner ”En biodlares död”, ”Tennisspelarna” och ”En kakelsättares eftermiddag”.

– Det var något med den som fångade mitt intresse. Jag fick ta med den hem och först stod den i bokhyllan ett tag, men när jag väl började lästa tyckte jag om den. Han skrev om det svåra med ett enkelt och fint språk. Han är väldigt effektiv i sitt berättande. Äldre klassisk svensk litteratur har förstås ett gammaldags språk, men det också ofta onödigt tillkrånglat och svårt, det finns inte alls hos Lars Gustafsson. Inför att jag skickade min ansökan läste jag också många av hans dikter.

Lars Gustafssons romaner fångade Amanda Rudelius intresse som 15-åring och hon har också fördjupat sig i hans poesi.

Stipendiejuryn uppskattar den bredd som Amanda Rudelius behärskar. Likt Lars Gustafsson rör hon sig fritt mellan poesin, den realistiska skildringen och science fiction-berättelsen.

Med sin ansökan skickade Amanda Rudelius in diktsviten ”Jag är en planet”, novellen ”Sensommarsmärta” och ”Där jag bor”, det första kapitlet i ett kortare romanprojekt.

– När jag skriver noveller brukar de alltid landa väldigt nära mig själv och familjen. Jag försöker fånga brytpunkter där livet tar en ny vändning. Jag hade precis läs Tove Janssons ”Sommarboken” och var väldigt inspirerad av den när jag skrev ”Sensommarsmärta”. Men även ”En biodlares död”, som också skildrar cancern och döden.

Tove Janssons är en viktig influens för Amanda Rudelius.

”Jag är en planet” är den text som stipendiejuryn fann mest Gustafssonsk bland de hundratals texter som skickades in. Diktsviten skildrar ett parallellt förlopp där en relation bryts ner samtidigt som världen gradvis raseras av klimatförändringar.

– Jag har skrivit om den många gånger för att balansera mellan det psykologiskt känslomässiga och det vetenskapliga. Ibland har det blivit för känslosamt och ibland för mycket vetenskap.

Stipendiejuryns motivering:

”I Lars Gustafssons anda binder Amanda Rudelius på ett snillrikt och underfundigt vis samman det personliga ödet med världens gång. Förgänglighetens tragedi drabbar både den lilla människan och det stora sammanhang hon befinner sig i. Ansvaret och uppgivenheten inför den nära relationen liksom planetens framtid löper parallellt och är tätt sammantvinnade i Amanda Rudelius rika språk och idévärld.
Amanda Rudelius äger även på ett Gustafssonskt vis en litterär bredd i hur hon rör sig mellan genre och form. Hon besitter förmågan att på ett alldeles eget vis uttrycka sig både som poet och prosaförfattare och gestaltar sina berättelser och tankar i realismens klara närhet såväl som fantastikens experimentella mystik.”

Amanda Rudelius bor i Knivsta, ett samhälle mellan Uppsala och Stockholm, och tar studenten till sommaren. Hon har läst det internationella programmet International Baccalaureate på Katedralskolan i Uppsala. Utbildningen är på engelska och det sista årets kurser påminner mer om universitetsutbildning än om ett svenskt gymnasium.

När Lars Gustafsson var 18 år fick han ett stipendium som gjorde att han kunde lämna Västerås och bege sig till Oxford för att studera. På samma vis har Amanda Rudelius nu mer än 60 år senare siktet inställt på Brittiska öarna. Hennes mål är att sedan studera till miljövetare på St. Andrews eller Edinburghs universitet i Skottland.

– Jag hoppas bara att inte Brexit rör till det. När Storbritannien fortfarande är kvar i EU blir det ingen extra kostnad för mig som utländsk student, men det kan det bli när de lämnar unionen. Det som är bra med utbildningen i Skottland är att det miljövetenskapliga blandas med samhällsämnen som ekonomi och internationella relationer. Det blir på det viset inte bara en teoretisk utbildning med inriktning på forskning, utan ger också en möjlighet att arbete mer praktiskt inom myndigheter, organisationer och företag med miljöfrågor.

Amanda Rudelius läste Lars Gustafssons romaner redan som 15-åring, men är också starkt inspirerad Astrid Lindgren, Tove Jansson och Gustaf Fröding.

Just frågan om miljön och planetens framtid är det som Amanda Rudelius vill arbeta med.

– Jag tror att det framför allt är våra värderingar vi måste förändra. En sådan egentligen ganska enkel sak är att vi kan sluta äta kött. Trenden att äta vegetariskt eller veganskt tycker jag är bra på det viset.

Men Amanda Rudelius har också en litterär karriär i sikte och just människans samlevnad med naturen är det ämne som hon vill utforska i sitt skrivande.

– Jag vill förstås samtidigt vara författare. Innan jag studerar vidare kommer jag att jobba och koncentrera mig på mitt skrivande under ett år. Jag har en romanidé under hela gymnasiet som jag vill skriva. Den är inspirerad av en kinesisk dokumentär som heter ”Under the Dome” som handlar om de stora luftföroreningarna i Kina.

Den 17 maj, på Lars Gustafssons födelsedag, tar Amanda Rudelius emot stipendiet på 50 000 kronor.

Vill du bli vår näste Lars Gustafsson-stipendiat?

Du som är mellan 16 och 21 år kan söka stipendiet som tilldelas en ung skribent som verkar i Lars Gustafssons anda.

Ansökningar med bifogat alster för stipendiejuryn att bedöma skickas senast 1 mars 2018

till [email protected] eller kulturredaktör Erik Jersenius, VLT, Box 3, 721 03 Västerås

Mer läsning

Annons