Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konst för tillväxt – näringslivet och kulturvärlden kommer allt närmare varandra

Näringslivet och konstvärlden håller på att flätas samman och gränser mellan dem suddas ut. Allt fler företag lägger i dag pengar på konst för att stärka varumärken och öka sin tillväxt.

I Västerås satsar nu fastighetsbolaget Castellum på att skapa offentlig konst i Kopparlunden.

Annons

Förra året tog kulturstiftelsen Arty och Västerås konstmuseum kontakt med Castellum om ett projekt för att skapa offentlig konst i stadsdelen Kopparlunden. Castellum som under längre tid intresserat sig för social hållbarhet och sätt att främja hälsa och välbefinnande hos boende och personal, såg möjligheter i projektet.

Konstkonsulenten Linda Wallenberg valde ut tre konstnärer som fick föreslå Castellum verk att placera i Kopparlunden.

Företaget tog hjälp av konstkonsulenten Linda Wallenberg och tre konstnärer valdes ut som fick lämna förslag på konstverk. Valet föll på Arijana Kajfes. Hon har sin bas i Stockholm och har tidigare bland annat gjort det uppmärksammade konstverket ”Maelstrom” (Malström) i Gävle i samband med byggandet av den nya stadsdelen Gävle Strand.

– Det var bland annat det verket som gjorde att vi föll för henne, säger Karl Ternemo, affärsområdeschef för Castellum i Västerås.

Karl Ternemo, affärsområdeschef för Castellum i Västerås.

Det nya konstverket i Kopparlunden kommer vara på plats utanför Kopparlundens Bageri under våren, men redan nu uppfattar invånarna att stadsdelen är i förändring.

– De kallar nu platsen där konstverket ska stå för ”torget”, trots att den inte haft den funktionen tidigare, säger Karl Ternemo.

Skiss på Arijana Kajfes torgliknande konstverk i Kopparlunden.

Han berättar att Arijana Kajfes fått mycket hjälp av personer som tidigare arbetat på Metallverken och anställda på Bombardier för att förstå platsen och använda rätt material och färger i konstverket.

Utöver att Kopparlunden kommer att smyckas med ett offentligt konstverk har konstprojektet fått andra effekter. Personalomsättningen och personalkostnaderna har minskat kraftigt.

– Det har skapat ett väldigt engagemang hos personalen som har varit roligt och lite oväntat att se, säger Karl Ternemo.

Lars Carlén är projektledare på Kultur & Näringsliv som verkar för mer sammarbete mellan kulturvärlden och näringslivet.

Lars Carlén är projektledare på Kultur & Näringsliv, en medlemsförening för företag och kulturaktörer som verkar för samarbete för att skapa ett ekonomiskt starkare kulturliv och högre tillväxt i näringslivet. De positiva effekter som Castellum nu ser av konstprojektet i Västerås är något som även kan skönjas i andra företag.

I Sverige handla än så länge samarbeten mellan näringslivet och kultursfären vanligtvis om små summor. Företagens stöd till idrotten är fortfarande betydligt större.

– Jag tror att det finns en oerhört stor potential för samarbeten mellan näringslivet och kulturen i Sverige. Det kan också handla om mycket mer än att ge ett ekonomiskt stöd, exempelvis kunskapsöverföring och idéutbyte, säger Lars Carlén.

Han nämner flera exempel på företag som satsar på konst.

Konsultbolaget Lagerkvist & Partners köper konst till sina kontor, bland annat av den kände åländske konstnären Johan Scott. Skälet till det är att konstverken visat sig bidra till en bättre och mer kreativ arbetsmiljö.

Sörmanlands Sparbank har stöttat regional konst genom att köpa in skulpturer och andra typer av verk av över 40 konstnärer, i huvudsak sörmläningar, som nu smyckar bankens kontor.

Nationalmuseum ställer ut reproduktioner av sin konst på Norrköpings centralstation.

Jernhusen, som förvaltar landets järnvägsstationer, har i sammarbete med Nationalmuseum ställt ut reproduktioner av verk i museets samling kring Stockholms Centralstation och på Norrköpings Centralstation. I december kommer konst att ställas ut på Västerås Centralstation. Konstverken kommer då att sättas upp i gångbron som går över spåren. Just konstupplevelser är också något som resenärerna vill ha i väntan på sina tåg.

Erik Wikberg, forskare på Handelshögskolan, studerar hur relationen mellan näringslivet och konstvärlden blir allt mer gemytlig och intim.

Erik Wikberg, född och uppvuxen i Västerås, forskar om konst och företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Han hävdar att det vi nu ser är estetisering av ekonomin och ekonomisering av konsten. Erik Wikberg har genomfört sociologiska fältstudier över hela världen, i Peking, London, Stockholm, New York och Paris, och hans forskning liksom andra internationella studier i ämnet visar på en stor förändring i relationen mellan ekonomi och konst.

Porträtt av den franske sociologen Pierre Bourdieu.

Länge har den franske sociologen Pierre Bourdieus teori om att konstvärlden fungerar som ”den ekonomiska världen bakvänd” varit förhärskande. Hans tes är att det en konstnär kortsiktigt vinner på att vara kommersiell förlorar han eller hon i anseende i långsiktigt sett. Det innebär också att stora ekonomiska värden inom konsten byggs upp över tid. Först vinner konstnären den specialintresserade elitens gunst sedan allmänhetens erkännande.

– Ingmar Bergman behövde göra smala filmer för en mindre grupp finsmakare innan hans filmer väckte berömmelse och det börjande handla om mycket pengar, säger Erik Wikberg.

Ingmar Bergman under inspelningen av

Så fungerar det inte längre och det som hänt är att inte minst har hänt är att näringslivet fått upp ögonen för att marknadsföring och produkter vinner på att vara estetiskt tilltalande.

Konstvärlden har länge varit duktig på att över tid skapa stora ekonomiska värden i verk med relativt låga produktionskostnader.

– Marknaden försöker förstå vad det är som gör att ett par jeans eller en t-shirt som i dag inte kostar mer än några kronor att tillverka kan säljas för över tusenlappen eller mer styck, säger Erik Wikberg.

Den japanske konstnären Takashi Murakami har skapat det kända mönstret som pryder Louis Vuittons populära väskor.

Ett exempel är den japanska konstnären Takashi Murakamis mönster som blivit världskänt genom att nu pryda det franska lyxproduktföretaget Louis Vuittons omåttligt populära väskor.

Damien Hirst konstverk

I den berömde amerikanske popkonstnären Andy Warhols efterföljd har skapat verk som på kort tid genererat enorma summor. Den brittiske konstnären Damien Hirst diamantskulptur ”For the Love of God” (2007) som omgående såldes för halv miljard kronor (fem gånger mer än förväntat) och amerikanen Jeff Koons serietillverkade ballonghundsskulpturer (1994-2000) betingar nu ett värde på nära 400 miljoner kronor styck.

Jeff Koons serietillverkade

Den här utvecklingen innebär också en förskjutning som för den kommersiella populärkulturen och avantgardistisk finkultur närmare varandra. Denna utveckling gäller inte överallt och för alla konstnärer, men det är ändå en tydlig tendens. Erik Wikberg nämner hur den serbiska performancekonstnären Marina Abramovic medverkar i ”Picasso Baby” av Jay Z, en nio minuter lång musikvideo som handlar om hur rapartisten vill hetskonsumera extremt dyr konst och åker till auktionshus, museer och konstmässor.

Ernst Billgren är både aktad konstnär och känd medieprofil. Just nu är han aktuell i tv-serien

I Sverige är Ernst Billgren en konstnär som både verkar i traditionella konstinstitutioner och i mediala och kommersiella sammanhang, ett annat exempel är Västeråskonstnären Mikael Genberg som fått mycket uppmärksamhet i medierna för sina annorlunda hotell.

Västeråskonstnären Mikael Genbergs satte en röd liten stuga på Globen. Men hans mål är ännu mer högtflygande, han vill placera en stuga på månen!

Erik Wikberg berättar att samtidskonsten samlar allt större intresse hos konstköparna och att det internationella näringslivet gärna förknippar sina varumärken med unga lovande konstnärer. Men finns det inte en risk att näringslivets och konstens närmande till varandra leder till att det vassa uttrycket försvinner och att konsten blir slätstruken, lättsmält och bekväm? Erik Wikberg pekar på att konsten också behöver oberoende för att verka fritt.

– Det finns en studie vid Harvard där en jury av konstexperter fick bedöma både konstverk som var beställda och de som inte var det. De fick inte veta vilket verk som var beställda, men ändå, på ett överväldigande vis såg de störst kvaliteter i den konst som inte var beställd. Jag tror att lösningen på det är att företagen behöver skaffa sig kompetens för att kunna bedöma det konstnärliga värdet i det de köper.

Mer läsning

Annons