Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Ford tecknar djupt berörande porträtt av sina föräldrar

BOK: Hans barndom var lycklig. Hans föräldrar älskade varandra. Och honom.
Mot den bakgrunden tecknar Richard Ford mästerliga porträtt av föräldrarna Parker och Edna.

Annons

Richard Ford skriver med varsam och kärleksfull ton om sina föräldrar i

Hur var din barndom? Hur var dina föräldrar?

Det är frågor som sällan har några självklara svar. Det är helt enkelt väldigt svårt att vända blicken mot det förflutna och se sig själv och sin familj med klar blick. Det är så mycket som står i vägen.

När den amerikanske författaren Richard Ford närmar sig sina föräldrar gör han det med en prövande, sökande och eftertänksam ton.

Och med stora doser kärlek.

Han älskade dem och de älskade varandra. Det är ett faktum, som han slår fast redan tidigt i "Mellan dem. Till minne av mina föräldrar", där han skildrar fadern Parker och modern Edna i separata kapitel, som är skrivna med många års mellanrum.

Först skrev han om modern, efter att hon gått bort i cancer på 1980-talet. 30 år senare tog han sig an minnena av fadern, som rycktes bort i en hjärtattack långt tidigare, när Richard var 16 år. Tillsammans blir de båda berättelserna ett djupt berörande porträtt av en familj.

"Mellan dem" tar avstamp i den amerikanska Södern. I öppningsscenen skildrar Richard Ford hur fadern, som är handelsresande, kommer hem på fredagkvällen med famnen full av kreolska räkor.

Det är helg. Familjen är tillsammans. Allting är som det ska.

Richard Ford har visat många gånger att han är en mästare när det gäller personskildringar. Så också i "Mellan dem", där han med små medel och precisa formuleringar blåser liv i sin mor och far.

Parker, med ett ansikte som hade lätt för att le och en fallenhet för att känna lycka, men sällan stod i centrum. I stället utstrålade han en benägenhet att bli förbisedd.

Edna, som lämnat en olycklig uppväxt och sträckte sig mot den glädje livet med Parker kunde skänka. Rastlös, känslig och jordnära.

De möttes i Arkansas eller Mississippi på 1920-talet och blev snabbt ett par. Tillsammans reste de runt på vägarna, dit Parkers jobb förde dem, bodde på motell och åt på kaféer.

Ett rastlöst liv, som verkade passa dem bra. De hade varandra och var lyckliga med det. Efter 15 års äktenskap får de sonen Richard och lämnar det kringflackande livet. De slår sig ner i Jackson, Mississippi, där Edna tar hand om Richard och Parker fortsätter resa runt som försäljare.

Runt dem finns familj och släkt, som de besöker, men den lilla familjen är en stark, avgränsad enhet. Bokens titel är träffande, den unge Richard växer upp mellan dem, med sina föräldrar som värmande ytor mot världen. Men han är också tydlig med att betrakta dem som separata individer, två människor som är ensamma tilsammans.

Richard Ford skriver sökande och utforskande om sin barndom och sina föräldrar. Han resonerar, ställer frågor och tassar försiktigt längs det förflutnas stigar. Blicken är fylld av kärlek och respekt, utan att väja för de svårigheter de brottas med.

Paret Ford förflyttar sig från en fattig bakgrund till någon sorts medelklass, innan Parker hastigt går bort. Richard Ford ser hur hans mor förändras, hur saknaden präglar henne under resten av livet. Parker vilar kvar hos dem, som en djupt känd frånvaro.

I epilogen skriver han att boken är starkt inspirerad av det faktum att människors liv och död ofta passerar obemärkt. Han är noga med att inte förstora Parker och Edna, att inte göra dem till något annat än sig själva.

De är två människor som gör så gott de kan och bygger upp ett liv tillsammans, även om det inte alltid är lätt. Det finns ingenting uppseendeväckande hos dem, ingenting storslaget eller särskilt spännande.

Och ändå blir det en berättelse med sällsam lyskraft.

Richard Ford riktar sökarljuset mot deras obemärkta liv och låter dem bli precis så speciella som människor är. Egensinniga och värdefulla för varandra.

Han lyfter också fram den där självklarheten som finns under barndomen. För honom var det ingenting konstigt med att hans far var borta så mycket. Det var så livet såg ut. Och det var ett gott liv.

Han är också en berättare som är djupt medveten om svårigheterna i att betrakta sina föräldrar och det förflutna. Hans egen blick präglar det han ser, han har en egen roll i sin historia. Och det är som det är med minnen, de har luckor, revor och förvrängningar.

Det finns en uppriktighet och ärlighet i "Mellan dem" som övertygar. Richard Ford ställer frågor, reflekterar och tänjer sina formuleringar för att nå fram till Parker och Edna.

I centrum finns kärleken. Och en stark vilja att förstå.

Han går nära Parker och Edna och konstaterar att deras liv "var bättre än alla andra liv de kunde ha förväntat sig, med tanke på hur och var de hade börjat".

Det är en vacker insikt.

LITTERATUR

Richard Ford

"Mellan dem – till minne av mina föräldrar"

Översättning: Nille Lindgren

(Brombergs)

Mer läsning

Annons