Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Gymnasiets självstudier drabbar universitetsstudenter

Annons

Många studenter har svårt att klara av sina högre studier. Det visar en  rapport som Skolverket presenterade häromdagen. Rapportens syfte är att  ge en bild av i vilken utsträckning gymnasieskolans högskoleförberedande  program förbereder elever för studier på högskolor och universitet och  bygger på intervjuer med studenter och personal på tre lärosäten. Bland annat konstateras att de som påbörjar högskolestudier i dag ofta  saknar grundläggande förkunskaper i till exempel matematik, att de  brister i förmågan att utöva källkritik och inte klarar att skriva  avgränsade rapporter. Universiteten får ofta ”börja om” med studenterna. 

Det är helt orimligt eftersom högre studier är tänkt att vara just  studier på en avancerad nivå och inte den grundutbildning som skall  klaras av i grundskola och gymnasium. Den lösning som föreslås av Skolverket är att de högskoleförberedande  programmen i gymnasieskolan måste jobba mer med ”elevernas förmåga att  ta ansvar, planera sina studier och arbeta självständigt”. Det skriver  Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i en debattartikel i  Dagens Samhälle (13/3). Men är det något gymnasieskolan sysslat med på senare år är det just att  släppa eleverna vind för våg att ”forska” och bedriva självstudier. Den  effekt det fått är att tvärtom unga har fått svårare att gå vidare till  högre studier. Har man inte en stabil kunskapsgrund i ryggen och är van  vid att läsa och analysera längre texter är det omöjligt att bedriva  vare sig källkritik eller skriva rapporter.

Vad gymnasieeleverna behöver  är därför inte alls det Skolverket föreslår, utan mer lärarledd  undervisning, tydligare kunskapskrav och en omfattande satsning på  matematik och fördjupning i längre och mer komplicerade textmassor. I sin text i Dagens Samhälle skriver Fredriksson också om hur politiska  beslut lett till att rekryteringen breddats och att konsekvensen av det  måste bli att ”högskolor och universitet granskar sina arbetsformer för  att de studenter de tar emot ska ha förutsättningar att lyckas”. Det låter skrämmande likt det regeringen Löfven föreslog 2017. I en  intervju i Sveriges radio (18/7 -17) menade Helene Hellmark Knutsson  (S), dåvarande minister för högre utbildning och forskning, att  högskolan ”måste anpassa undervisningen så att fler klarar att fullfölja  sin utbildning”.

Universiteten skulle alltså enligt Hellmark Knutsson  och Fredriksson inte bara jobba med breddad rekrytering utan också  tvingas baxa igenom människor utan tillräckliga förkunskaper till examen. Vilket de så klart inte alls borde. Istället är det dags att ta ett steg  tillbaka och ifrågasätta varför våra universitet används som  arbetsmarknadspolitiska verktyg och vad en massa människor som  uppenbarligen inte är lämpade för högre studier har att göra på  högskolan.

Naturligtvis kan och bör lärosäten då och då se över sina  arbetssätt, men inte för att underlätta för studenter utan tillräckliga  förkunskaper. Det vore att urholka själva meningen med högre studier och  underminera Sverige som kunskapsnation. Skolverket borde veta bättre än  att bidra till detta.

Malin Lernfelt

Anmäl text- och faktafel