Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Kritiken mot klyftor bör analyseras

Annons

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i Sverige. De har ökat ända sedan i början av 1990-talet, med undantag för perioder av ekonomisk kris, till exempel finanskrisen 2007-2008 och när IT-bubblan sprack 2000.

Det här är oroväckande. Ökade klyftor riskerar att ge större spänningar i samhället. Det är inte heller rätt om en liten "elit" kan berika sig på de övrigas bekostnad.

De "rika" har dock inte blivit rikare på de fattigas bekostnad. I stället har alla fått det bättre ekonomisk ställt. Det här är lätt att glömma när det presenteras rapporter om att fattigdomen i Sverige ökar för vissa grupper.

Häromdagen rapporterade SR Ekot att antalet fattigpensionärer, pensionärer som är beroende av det behovsprövade äldreförsörjningsstödet, fördubblats de senaste 15 åren. I maj var det ungefär 25000 personer som fick ett sådant stöd.

Det visar sig dock att ökningen till en stor del beror på invandringen. De som kommit till Sverige sent i livet hinner inte tjäna ihop en bra pension, och har inte heller bott tillräckligt många år här för att få en hel garantipension.

På samma sätt beror en mycket stor del av barnfattigdomen på invandringen.

Enligt Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdomen i Sverige (från 2018) är det 22 procent av barnen med en eller båda föräldrarna födda utomlands som lever i barnfattigdom, enligt Rädda Barnens definition. Motsvarande siffra för barn till föräldrar födda i Sverige är 3,1 procent

Det här innebär att larmen om ökade klyftor ofta är missvisande. Det är fullt rimligt att personer som kommer till Sverige som flyktingar, och tvingats lämna det mesta av sina ägodelar kvar i landet de flytt ifrån, ofta har lägre levnadsstandard än dem som bott i Sverige i hela sitt liv.

Detta påverkar givetvis också deras barns levnadsstandard. På samma sätt är det rimligt och rättvist att de som bott och arbetat i Sverige hela sitt liv får högre pension än dem bott och arbetat här under några få år.

Fortfarande är till exempel klyftorna i Sverige små jämfört med de flesta andra industriländer. Dessutom beror inte de ökade klyftorna på ökade löneskillnader, utan på kapitalvinster, som höjda huspriser och stigande aktiekurser.

Anmäl text- och faktafel

Annons