Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Då räcker lönen inte

Annons

När jag läser i Fagersta-Posten om Folkpartiets förslag om sänkta ingångslöner och större lönespridning i Fagersta kommun undrar jag lite i vilken värld Anita Lilja-Stenholm, FP, lever i.

Det är klart att unga ska komma ut på arbetsmarknaden, men inte på vilka villkor som helst.

Som ung vuxen vill man inte bo kvar hemma hos sina föräldrar, man vill skaffa ett eget hem och ett eget liv utan någon större inblandning från sina föräldrar.

Att bryta sig loss och ordna detta är inte gratis. Det krävs att man har en inkomst så att man kan försörja sig själv, men receptet för att det ska skapas fler jobb för unga kan omöjligt vara att de ska arbeta för minimilöner.

Jag har ändå haft tur. Sedan 2008, då jag tog studenten, har jag hankat mig fram på vikariat och kunnat skaffa mig ett eget boende och allt det som man vill ha när man är ung vuxen.

Men det har inte varit gratis. Det heter ju att man ska mätta mun efter matsäcken, och det har jag naturligtvis fått göra både en och två gånger.

Men alla har naturligtvis inte den turen, och enligt Konsumentverket kostar det i genomsnitt för en ung man cirka 12 000 kronor per månad att leva, med allt som hör till.

De gånger jag har haft månadslön har jag fått ut knappt 13 000 kronor. Har det då varit något extra den månaden har det varit tufft.

Men om nu Folkpartiet kan sänka ingångslönerna kommer ju med all sannolikhet inte arbetstagaren att få ut de här 12 000 kronorna och lär väl då ändå behöva försörjningsstöd?

Anita Lilja-Stenholm, hur tänker ni? Medelåldern i Folkpartiet styrelse i Fagersta verkar vara relativt hög, så innan ni ger förslag om saker som rör ungdomar kanske det vore idé att först sätta sig in i hur vi faktiskt har det.

Jimmy Tönnert Ladman. Fagersta

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons