Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Sverige sämst i klassen på idrott för skolbarn

Att få barn och unga att röra på sig mer under skoldagen leder till bättre skolresultat.

Annons
Gymnastik. Minst en timmes rörelse per dag utöver skolidrotten, föreslår skribenten.Foto: Erik G Svensson/TT

Nu har det varit sommar. För de allra flesta barn innebär ett sommarlov mycket lek och spring i benen. Hjulningar och fotbollsspel på gräsmattor, dyk, simning och lek i vattnet och hopp blandat med skratt från studsmattan under de ljusa sommarkvällarna.

Efter sommarlovet är det nu dags för skolstart. Även om fler än 145 000 barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar från Ystad till Kiruna varje dag, vet vi också att det spontana idrottandet allt oftare byts ut mot stillasittande framför Ipads, mobiler och tv-spel.

Gustav Fridolin och regeringen måste ta ansvar för att alla barn får möjlighet till en bättre hälsa. I många år har larmrapport efter larmrapport varnat för att fler barn blir mer inaktiva. De negativa effekterna av ökat stillasittande är många, sämre hälsa, självkänsla och självförtroende bland annat. Barns och ungdomars motionsvanor påverkar inte bara deras hälsotillstånd just nu utan även deras framtida hälsa.

Vi vill därför:

• att ämnet idrott och hälsa i ett första steg utökas med 100 timmar under grundskolan

• att elever får minst 60 minuter rörelse per dag utöver ämnet idrott och hälsa

Sverige ligger i dag lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar i skolan och ser det som mycket angeläget att regeringen driver på för ökad fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

Idrottsrörelsen har under många år aktivt verkat för mer idrott och rörelse invävt under skoldagen, på raster eller på fritids. Skolidrottsföreningarna är på många skolor en motor i det arbetet och bidrar samtidigt till att nå skolans uppdrag som demokratifostrare. Friskis Svettis satsning på Röris är ett annat exempel som gör det lätt för lärarna att aktivera barnen.

I den nya danska folkeskolan har man infört att eleverna ska röra sig 45 minuter om dagen. Lagändringen innebär att undervisningstiden anpassas så att eleverna får motion och rörelse i genomsnitt 45 minuter om dagen. Vi vill att Gustav Fridolin och regeringen tittar på det danska exemplet men inte nöjer sig med mindre än 60 minuter.

Att få barn och unga att röra på sig mer under skoldagen leder till bättre skolresultat. Fysisk aktivitet leder också till ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. När Skolverket 2015 presenterade ett nytt förslag till timplan för grundskolan fanns 100 timmar extra till idrott och hälsa.

Bakgrunden till förslaget var bland annat Bunkefloprojektet där eleverna som deltar har daglig fysisk aktivitet. Andelen behöriga till gymnasiet ökade med 8 procent, hela 13 procent för pojkarna. Projektet gav också bonuseffekter som bättre trivsel, färre konflikter samt ökad skelettstyrka. Dessutom deltog alla elever och fick betyg i idrott och hälsa i årskurs nio.

Det har länge varit dags att ta detta på allvar. När sommarlovet är slut får det inte innebära att hoppandet, studsandet eller simmandet är slut. Barn är fulla av rörelseglädje med massor av spring i benen. Nu har Gustav Fridolin chansen. Låt dem fortsätta röra på sig – för ett starkare Sverige.

Marie Johansson Västmanlands Idrottsförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons