Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rena glädjekalkylen

Vi är en familj som äger och bor på en fastighet som är direkt granne till den tänkta vindkraftsparken. Vi ser att vår livskvalité avsevärt kommer att försämras om detta genomförs.

Annons
energi. Företaget VKS vill bygga 39 vindkraftverk mellan Norberg och Avesta. Företagets uppgifter om hur mycket det kommer att låta är en glädjekalkyl beräknad utifrån mindre vindkraftverk, framhåller skribenten. Bilden är från Halland.Foto: Lars Pehrson/TT

Dagligen befinner vi oss i skogen där vi bedriver långsiktigt skogsbruk, motionerar, plockar bär och svamp, får rekreation och tystnad samt låter våra barn vistas i och uppleva naturen.

Upplägget i ”Vindpark Målarberget” gör oss klart bekymrade. Eftersom den tänkta vindkraftparken breder ut sig över ett så stort område, är hela 39 kraftverk till antalet och med en höjd på 200 meter, ser vi begränsningar i att hitta platser i och runt vår by där vi inte kommer att påverkas, vilket oundvikligen skulle göra ett stort intrång i vår livsmiljö.

En nära släkting till mig har själv satt upp ett vindkraftverk på egen mark på Väddö i Roslagen för några år sedan. Där blåser det till och med. Det är inte särskilt tyst. Ljudet från kraftverket hörs konstant och sommarkvällarna är inte detsamma som tidigare. Grannarna är inte heller särskilt förtjusta och vissa har flyttat. Andra klagar på sömnstörningar och huvudvärk. Här handlar det om ett vindkraftverk, betydligt mindre än 4MW och definitivt inte 200 meter högt.

Min släkting har nu satt upp solpaneler och konstaterar att dessa ger mycket mer energi än vindkraftverket.

En forskningsrapport från Uppsala universitet påvisar att både gällande beräkningsmodeller samt sättet att kontrollmäta bullerpåverkan från vindkraftverk på måste beaktas som otillförlitliga.

Långtidsmätningar 2012-2013 av ljudpåverkan från Dragalidens vindpark i Piteå visar på en markant större påverkan än förväntat, både vad det gäller ljudtryck och ljudutbredningens beskaffenhet. Mätningarna från Dragaliden påvisar att stora delar av senare års vindkraftsutbyggnad kan ha getts tillstånd på felaktig grund.

Rapporten redovisar också förekomsten av så kallat amplitudmodulerat ljud, AM, ett fenomen som innebär att ljudet varierar i styrka på ett periodiskt vis. Detta är en karakteristisk ljudbild för vindkraftverk i skogsbygd som blir mer uttalad ju högre verken är och som kraftigt förstärker upplevelsen av obehag. Kuperad skogsterräng och vissa meterologiska förhållanden är de faktorer som i rapporten från Dragaliden anges som förklaring till de stora avvikelserna från förväntade bullervärden.

Boende i flertalet områden i Sverige uttalar att de utsätts för bullerpåverkan som går långt utöver vad som förespeglats i de miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför en etablering. Med detta i åtanke tycker jag att det är en katastrof att VKS i sin ansökan kan få redovisa sin bullermätning med betydligt mindre verk (3 MW och totalhöjd på 179,5 meter) i stället för den typ av verk de i verkligheten avser att använda (4 mW och totalhöjd på 200 m). VKS svar på miljödelegationens bakläxa att göra om beräkningarna är att det inte är relevant då tekniken förmodligen kommer att gå framåt till dess att verken ska sättas upp(!).

Det man med säkerhet vet, är att ett verk på 4 MW avger mer lågfrekvent ljud än ett verk med 3 MW. Det påpekar även Naturvårdsverket. Tar man sig sedan en titt på kartan med VKS glädjekalkyl över ljudpåverkan så inser man snart att det inte är fågelkvitter vi får lyssna till oavsett om vi är i skogen eller på gårdsplanen.

Effekten av att ständigt påverkas av ett lågfrekvent ljud är oroande. I andra länder än Sverige, till exempel Danmark, Tyskland, USA, Kanada, Storbritannien och Australien har man redan uppmärksammat dessa effekter. Flera länder har redan infört ett skyddsavstånd på minst 2 km från närmsta vindkraftverk till boende. I VKS ansökan finns flertalet bostadshus inom både 2 km och till och med 1 km från närmsta vindkraftverk.

Redan tidigt i processen påtalades oro från boende och andra till VKS. Det är också intressant att se de svar man ger oss. I samrådsredogörelsen från VKS kan vi till exempel läsa att flera påpekanden angående Olsbennings bergsmansby framförts. VKS svar är att ”vindkraftverken inte kommer att ha någon fysisk påverkan på Olsbenning”. Nu har vi som markägare kanske inte så stor förväntan att en exploatör ska bry sig särskilt mycket om de åsikter som framförs, särskilt inte efter att vi sagt nej till arrendekontrakten.

Det vi däremot förväntade oss var att vår egen kommun skulle se till sina egna invånare så pass mycket att man åtminstone ville lyssna på oss och föra en dialog. Personligen har jag dragit slutsatsen att kommunens politiker inte är intresserade av kritik vad det gäller en vindparksetablering då det är de själva som från början introducerat densamma.

I ett yttrande från Energimyndigheten från 2012 konstaterar man att ”projektet inte ligger inom område för riksintresse för vindbruk”.

Hur kommer det sig då att vi står här med en ansökan om en vindpark i kommunen? Jo, Norbergs kommun har tillsammans med Avesta och Fagersta utpekat detta område som särskilt lämpligt för vindkraft. Om man nu i dessa kommuner har en sådan kompetens på området att man kan utpeka dessa skogar som en av de mest blåsiga platserna i Sverige (även om Energimyndigheten inte anser detta) så hade jag förväntat mig att man också klarat av att granska de handlingar som ligger till grund för ansökan om en vindparksetablering.

Det jag också frågar mig är var i kommunens process med att ta ställning till den aktuella ansökan det gjordes en samhällskonsekvensanalys för Norberg och dess invånare. För det är väl först och främst oss i kommunen ni värnar om?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons