Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rött beslut hotar Bergslagssjukhuset

Den röda majoritetens beslut, som Fagersta-Posten rapporterade om på nyhetsplats den 6 april, att inte upphandla driften av Bergslagssjukhuset är beklagligt.

Annons

Det bekräftar samtidigt den pågående trenden där Landstinget Västmanland förvärvar allt fler verksamheter till egen regi. Landstingsalliansen ser även beslutet om landstingsdrift av sjukhuset som ett hot mot hela Bergslagssjukhusets framtid.

Motivet enligt ansvarigt landstingsråd är att de känt ett behov av att sätta ner foten. Uttalande av det slaget är ett exempel på den floskelpolitik som numera kännetecknar landstinget.

Det har funnits gott om tid för den röda majoriteten att ta beslut. Senast i januari nyttjades den sista förlängningsklausulen av majoriteten och avtalet förlängdes till 2018. Det gör tydligt att det är de röda själva som valt att dra ut på beslutet utan att utreda andra möjligheter, i vart fall har de inte presenterat någon sådan utredning.

Det främsta skälet sägs vara att säkra kompetensförsörjningen vid Bergslagssjukhuset. Landstinget anses vara bättre rustat för det än en privat aktör. Vi tillåter oss att ha en något annan uppfattning, utifrån de problem som den offentligt drivna vården i Västmanland har med kompetensförsörjningen. Det kan inte vara obekant för någon, inte minst för ett ansvarigt S-landstingsråd, att den egna drivna verksamheten har problem med just kompetensförsörjningen.

Kenneth Östberg (S) uttalar också att landstinget är ”relativt välförsörjt” med läkare. Notera uttrycket ”relativt”. Vad innebär relativt välförsörjd för Östberg? Det han får antas mena är att han tolkar situationen som att den är acceptabel i Sala, Västerås och i Köping. Det är nog inte många vid dessa landstingsdrivna sjukhus som håller med om den beskrivningen. Gällande sjuksköterskor och undersköterskor hur tänker Östberg där, kan man ju fråga sig utifrån ovanstående uttalande.

I slutet av artikeln sägs att vid offentlig drift ökar möjligheterna till samordning mellan sjukhusen. Hur blir det då med samordningen? På vems villkor? Utgår man från det lilla sjukhusets behov eller det stora sjukhuset i Västerås?

Under åren av entreprenad har Mitt Hjärta i olika former försökt få till stånd samarbete med det stora sjukhuset i Västerås. Kategoriskt har svaret då alltid var undvikande eller uteblivit.

Beslutet att lägga ut driften av Bergslagssjukhuset på entreprenad 2009 var välgrundat.

Landstinget hade stora problem med att driva sjukhuset såväl vad gäller ekonomi, personal och inte minst ur ett medborgarperspektiv. Missnöjet i de norra länsdelarna var då stort över vad sjukhuset levererade. Nu riskerar vi att historien upprepar sig. Till vilken nytta?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons