Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bildpubliceringar från kommunalt boende kan vara oetiska

Annons

Skribenten manar till försiktighet i publiceringar av bilder från boende med personer med funktionsnedsättning.

Sommaren 2016 kom det till min kännedom att ett kommunalt boende för funktionshindrade i Fagersta hade startat ett Instagramkonto, ett konto som var öppet för vem som helst att ta del av. På kontot publiceras bilder från olika aktiviteter som personalen arrangerar för de boende och bilder där personalen förgyller deras vardagsliv. Bilderna ger uttryck för en väl fungerande verksamhet med en positiv anda hos både personal och boende. Vid en första anblick kan detta tänkas vara ett bra sätt att skapa en positiv bild av vad kommunen gör för individer som lever med begränsade möjligheter att kunna fatta egna beslut. Självklart ska denna grupp individer gynnas på alla sätt som går att utbringa ur kommunala resurser. Frågan blir dock om individerna på boendet gynnas eller riskerar att fara illa av att detta publiceras öppet?

Det är allmänt känt att sociala medier i dag både har för- och nackdelar. Det finns fördelar i att kunna förmedla hur människor gynnas och missgynnas av det offentligas styre, transparensen som detta skapar ger möjligheten för privatpersoner att följa hur offentlig verksamhet bedrivs.

Detta leder oss in på en av de stora nackdelarna med sociala medier, möjligheten till att vinkla information på olämpligt sätt. Jag vet inte hur många gånger jag sett att någon har blivit taggad i en bild på Facebook som föreställer en okänd människa med en sexuell anspelning på tillhörande text, vilken kan uppfattas som direkt kränkande mot individen. Självklart är det olagligt att dela en bild som någon annan är upphovsman till, det kan dock inte frångås att detta ändå sker och att bilderna sprids fort.

Nu finns det säkert de som ställer sig frågan om samtycke till denna typ av publiceringar, svaret på den frågan är ja, det föreligger samtycke från ställföreträdare till de boende. Lagligen är det inget fel i att röja sekretessbelagda uppgifter bara det finns samtycke. Frågan är dock snarare etiskt förankrad, varför väljer man att göra på detta sätt? Som jag tidigare nämnt kan det finnas gynnande effekter av att publicera bilder av personer med begränsad autonomi, det kan bidra till en positiv attityd från allmänheten till kommunens insatser som i slutändan säkerligen kan gynna den enskilde individen. Dock måste jag framhålla att riskerna med denna typ av sekretessbrytande bestämmelser borde uppmärksammas mer för att enskilda inte ska fara illa av att det offentliga inte kan legitimera sina etiska ställningstaganden.

Att bilderna kan spridas är bara en oetisk aspekt i detta, det förekommer även att andra kommenterar bilderna med smeknamn på de boende och bilder på jubilarer där namnet framgår i bilderna. Hur kan detta anses vara i linje med den starka sekretess som annars styr verksamheten om att inte röja uppgifter om den enskildes förhållanden?

Slutligen vill jag framhålla att det offentliga bör reflektera över syftet med denna exponering av dem som inte använder sociala medier som en del av vardagen. Oavsett bestämmelser, oavsett samtycke behöver politiker och yrkesverksamma runt individer som har svårigheter med att uttrycka ett välgrundat beslut, baserat på normer de inte tar del av i vardagslivet, reflektera över sin roll i att tillförsäkra individen trygghet och säkerhet. Vi kan inte blunda för att de som professionellt ska kunna hantera etiska dilemman inte tar ansvar för att trygga individens säkerhet. Slutligen undrar jag vem som bär ansvaret för att etiska reflektioner föregår beslut som riskerar att kränka utsatta individer vilka är beroende av det offentligas insatser?

Socionomstudent

Svar från Fagersta kommun:

Fagersta kommun har ett antal konton i sociala medier, både inom förskole-, skol- och omsorgsverksamheten. Vi har tydliga riktlinjer kring hur dessa konton ska skötas, vilka som kommer åt dem och vilka bilder vi publicerar. Vi publicerar inga bilder på barn och ungdomar under 16 år i våra sociala medier. De personer som själva inte kan svara för sig presenteras aldrig, varken med namn eller bild, även om god man skulle ge medgivande.

Publicering av personbilder bygger helt på att de som är med har en egen fri vilja och självbestämmande. Det sker också utifrån etiska principer och rör myndiga personer över 18 år. Vi har inga omyndiga personer i våra verksamheter med få undantag inom boendestöd enligt SOL där några enstaka är under 18. Om vi skulle exkludera dessa personer på grund av funktionshinder så vore det att diskriminera och att inte följa lagens principer; att alla har rätt att delta aktivt i samhällslivet, på samma villkor.

Nina Andersson, enhetschef, Fagersta kommun

Lena Bylund, kommunikationsstrateg, Fagersta kommun

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons