Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kalhyggen hotar ekosystemen i naturen

Annons

NVK:s chef Peter Håkansson är osäker på vad Naturskyddsföreningen och de 864 personerna som skrivit under menar när de vill att den gamla skogen ska skyddas. Frågan är inte jättekomplicerad. Fagerstaborna vill ha kvar den vackra och välmående skogen för att de mår bra av att vistas i den; för motion, avkoppling och välmående. Många intresserar sig för naturen och den mångfald av arter som finns i den gamla skogen till skillnad från de omkringliggande trädplantagerna.

Men om Peter Håkansson vill prata miljöfrågor istället för Fagerstabornas oro, välkomnar vi inbjudan att prata om skogens inverkan på miljö och klimat. Peter Håkansson utgår från föråldrade antaganden kring både kalhyggens och gammal skogs klimatpåverkan; i likhet med skogsindustrins marknadsföring av det rationella skogsbruket. Det rationella skogsbruket tilltalar skogsägare då det ger högsta möjliga ekonomisk vinst; och det är ju begripligt om man äger skog för just det ändamålet.

Men som de flesta förstår har maximal avkastning en baksida; det är ett ohållbart sätt att utnyttja naturresurser. Ungefär som fiskaren som trålar upp alla fiskar i ett område säger att det är det effektivaste och därför bästa sättet att fiska, vet vi att det inte är hållbart - och därför inte det bästa sättet att fiska.

Fagersta kommun har som skogsägare ett ansvar för att miljömålen ska uppnås. Medan NVK:s chef påstår att skog inte är en bristvara i Sverige säger länsstyrelsen gällande Västmanlands miljömål kring Levande skogar att mängderna skyddad skog i länet (citat) är långt under de nivåer som krävs.

NVK:s chef påstår också att träd självdör när de blir gamla, tar upp mindre kol, och därför bör tas ner när de är avverkningsmogna, det vill säga när de har uppnått 100 år. Det är att grovt förvrida sanningen när vi dels vet att tallars gärna blir 700 år och granar 400 år och forskning visar gamla skogars kolsänkande effekt. Visa gärna den forskning som säger emot det.

Med anledning av det vill vi här sammanfatta:

• att bevara gammal skog har enligt forskare en positiv inverkan på miljön eftersom gamla träd fortsätter att binda stora mängder kol, just för att de är stora och deras kapacitet därför är jämförelsevis hög.

• kalhyggen och för täta trädplantager försämrar grundvattennivån: SMHI i Norrköping har forskat på sambandet mellan låga grundvattennivåerna och det moderna skogsbruket. Regnvatten filtreras inte ner till grundvattnet i lika stor utsträckning på kalhyggen där vattnet stannar på ytligare nivå, där temperaturen är högre och avdunstning lättare sker. För täta plantager hindrar regnvatten att nå ner till marken då det avdunstar.

• kalavverkningarna är den enskilt största orsaken till förlusten av biologisk mångfald. Över 2000 skogsanknutna arter är nu uppsatta på rödlistan, en majoritet på grund av skogsbruket och dess metoder. Hela ekosystem förstörs, ekosystem som ibland tagit årtusenden för naturen att bygga upp hugger näringen ner på ett par dagar. 61 procent av skogsytan i Sverige har kalavverkats de senaste 60 åren.

Vi förstår att NVK:s chef ger information till kommunfullmäktige utifrån ett rationellt skogsbruk med mål att maximera vinsten. Om maximerad vinst är Fagersta kommuns enda prioritet så må så vara. Då beklagar vi att både Fagerstabornas intresse av skogen och vetenskap om grundvattennivå, klimat, biologisk mångfald hamnar i skymundan, såklart. Vi och många andra Fagerstabor hoppas dock att politikerna tar ett större grepp på skogsfrågan och att de bevarandevärden som finns för både människors friluftsliv och den biologiska mångfalden väger tyngre än att ge högsta avkastningen.

Naturskyddsföreningen Fagersta styrelse:

Pia Boiardt, Seppo Ormiskangas, Karin Bergman, Lars-Erik Hedman, Christer Lindberg, Magnus Stjernström

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons