Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

M: Rätt att stoppa personregister på nätet

Annons

Nu pågår en debatt om förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som riksdagen behandlar i vår. Gunilla Dahlberg Malmén (SD) kommenterar förslaget i kritiska ordalag (FP 7/3). Låt mig förklara varför förslaget är väl motiverat.

Moderaterna har sedan Gösta Bohmans tid varit ett parti som värnar både yttrandefriheten och den personliga integriteten och som inser att det ibland krävs svåra avvägningar. Lagförslaget ska göra det möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av personregister av två slag, dels register med känsliga personuppgifter om hälsa, etnicitet, politisk åsikt med mera, dels register över enskildas lagöverträdelser.

Lagstiftaren har länge ansett att sådana register ska vara strängt reglerade. Enligt personuppgiftslagen (PUL) får register med känsliga personuppgifter enbart föras av offentliga myndigheter och organisationer som har legitima skäl. Belastningsregister får enbart föras av offentliga myndigheter samt för forskningsändamål. PUL infördes 1998, men då gjordes ett hål i tillämpningsområdet, vilket innebär att PUL inte gäller på TF:s och YGL:s tillämpningsområde.

När det 2003 blev möjligt för alla att skaffa utgivningsbevis för en hemsida, och därigenom publicera sig i skydd av YGL, uppmärksammade KU att detta kunde leda till integritetshot. Var och en kunde med YGL-skydd lägga ut till exempel. privata belastningsregister på nätet. Det var inte en önskad effekt, utan en brist i lagstiftningsarbetet som sedan har utretts i omgångar. Först i Mediegrundlagskommitténs betänkande 2016 lades det fram förslag för att återställa PUL:s integritetsskydd. Om förslagen genomförs kan känsliga personregister regleras på samma sätt, oavsett om de publiceras på en hemsida med utgivningsbevis eller på annat sätt.

Mediegrundlagskommittén leddes av en domare i Högsta domstolen och alla åtta riksdagspartier var representerade. Utredningen, inklusive SD:s ledamot, var helt överens om det nu omdiskuterade förslaget. Sedan har SD tydligen ändrat sig och vill behålla dagens möjligheter att sprida känsliga uppgifter om människor.

Offentlighetsprincipen inskränks inte. Domar kommer fortsatt att vara offentliga, men inte sammanställas i tiotusental till belastningsregister.

Integritet och yttrandefrihet är två viktiga byggstenar i en demokrati. Det är bra att vi nu får en debatt om de avvägningsfrågor som lagförslaget ger upphov till. Det är viktigt att värna enskildas integritet, oavsett om den hotas av staten eller andra enskilda.

Andras Norlén (M)

Ordförande i riksdagens konstitutionsutskott

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons