Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skyll inte på behandlingshemmen – skyll på riksdag och regering

Annons
Svenska behandlingshem för unga håller ofta låg kvalitet, konstaterar skribenten.

Christer Filipsson och Lennart Skansfors, Demokraterna, undrar i sin insändare i Fagersta-Posten om behandlingshem importerar brottslighet till Norberg med omnejd. Att skribenterna lyfter fram de konsekvenser som HVB-verksamheten i Norberg kan ha och/eller har haft för brottsligheten i Norberg är hedervärt – däremot är det fel att säga att dessa verksamheter ”importerar” brottslighet. Att dessa verksamheter eventuellt misslyckas med sitt uppdrag att förändra kriminella beteenden är visserligen beklagligt, men ej överraskande.

En stor del av alla HVB-hem/behandlingshem för ungdomar klarar inte att förändra kriminella beteenden. Anledningarna till det är flera. Sverige har inte helt den infrastruktur med ungdomsdomstolar och ungdomsfängelser som de flesta andra länder har. Samtidigt har det i Sverige utvecklats starka kriminella strukturer de senaste åren, vilka en del av våra ungdomar tyvärr redan befinner sig i. Att skribenterna föreslår kommunen att göra en anmälan till tillsynsmyndigheten IVO är lovvärt – men man behöver även ha i åtanke att en stor anledning till varför HVB-hem ofta saknar verktyg för att förändra kriminella beteenden hos ungdomar grundar sig i att just IVO har förbjudit de flesta av dem.

Andra skäl kan vara att kvaliteten av våra HVB-hem/behandlingshem ofta är låg eftersom kvalitet ju kostar, som skribenterna också påpekar. Att Sverige lämnar en stor del av vården och behandlingen av ungdomar med kriminella beteenden till privata, vinstjagande storföretag, samtidigt som beställaren av deras tjänster är 290 olika kommuner med varierande kompetens och resurser, har såklart en stor verkan. Skribenterna menar att ”svåra ungdomar” ska vara inlåsta och inte placeras på öppna boenden.

Samtidigt har Statens institutionsstyrelse begränsat med platser – vilka val har då våra kommuner annat än att placera en stor del av ”svåra ungdomar” på öppna boenden som HVB-hem/behandlingshem? Till och med statens egna hem kan inte alltid upprätta minimal kvalitet. Ett exempel på detta, som Sveriges radio har rapporterat om, är det SiS-hem i norra Sverige där anställda har haft sexuella relationer med ungdomar med självskadebeteende, utan att dess ledning reagerade under lång tid.

Att den svenska ungdomsvården håller låg kvalitet, trots höga kostnader i internationell jämförelse, har möjliggjort storbolags och flera privata aktörers stora rikedomar och vinster, samtidigt som ungas kriminella karriärer ofta fortsätter och förstärks. Att deras fortsätta kriminella beteenden ofta leder till tidig död av våld och drogmissbruk verkar inte bekymra våra politiker i regering och riksdag till den grad att förändringar kommer att ske inom överskådlig tid. Norbergs kommun kan lika lite som andra kommuner ändra dessa förhållanden. Vad kan då kommuner som Norberg göra?

Kommunen kan mycket väl anställa ordningsvakter som både kan stävja och förhindra brottsligheten, och om inte annat se till att dessa ungdomar kommer tillbaka till boendet istället för att gå på vift. Vår polis har ju tyvärr inte bemanning nog för att utföra brottsförebyggande arbete. Fagerstas kommunalråds bästa beslut var just detta, att anställa ordningsvakter – vårt kommunalråds sämsta beslut var att avveckla dessa.

Nya kommunala partier som Demokraterna i Norberg och Sjukvårdspartiet i Fagersta borde gå till val på att lova en permanent kommunalordningsvakt för vår allas trygghet.

Eythor Hilmarsson

Hasselapedagog

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons