Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ämnesbetyg är bättre än kursbetyg

Tid att plugga viktigast för att få jobb

Annons

Utredaren Helén Ängmo föreslår att ämnesbetygen återinförs.

Alla elever ska fullfölja gymnasieutbildning. Det är regeringens mål liksom utgångspunkten i den utredning som nyligen presenterades.

Ambitionen är rimlig. De flesta jobb kräver i dag minst en gymnasieexamen, tiden då man kunde klara sig hyfsat efter nian är förbi.

Mycket av det utredningen föreslår är bra. Ämnesbetyg är bättre än kursbetyg, och det vore bra om grundupplägget för samtliga gymnasieprogram ger högskolebehörighet. Inte för att alla ska bli akademiker utan för att antalet elever på yrkesförberedande program sjunkit drastiskt sedan man avskaffade behörigheten för alla.

De allra flesta elever går vidare till gymnasiet efter högstadiet. Det stora flertalet fullföljer också utbildningen på tre år.

Bland dem som inte är behöriga till något av de nationella gymnasieprogrammen utan i stället sökt introduktionsprogram, där språkintroduktion är den största inriktningen, är det däremot en fjärdedel som endast går ett eller två år. Det talar för att åtgärderna behöver riktas till de grupper som behöver mest hjälp.

För att nyanlända elever så fort som möjligt ska få chansen att lära sig språket och läsa vidare på ett nationellt program måste undervisningen struktureras upp, vilket också utredningen erkänner.

Men för att eleverna ska ta studenten med goda betyg krävs att de inte kommer till gymnasiet med stora kunskapsluckor. För dem som gått grundskolan i Sverige måste så många som möjligt gå ut nian med godkända betyg. Annars skjuts problemen bara på framtiden.

Andelen elever utan gymnasiebehörighet ökar. I fjol låg siffran på drygt 14 procent. Lösningen är att låta lärarna i grundskolan göra det de är bra på: undervisa, och slippa betungande mentorsuppdrag.

Mer läsning

Annons