Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Garpelin: Västerås i ständig akademisk uppförsbacke

Efter 40-årskalas – Dags att lyfta ortsfrågan

Annons

Mälardalens högskola Västerås. Dags att lyfta ortsfrågan?

Det blir extra pompa och ståt vid morgondagens akademiska högtid. Mälardalens högskola firar 40 år. I talen som kommer att avlösa varandra lär högskolan lovprisas för att ha utvecklats till ett starkt lärosäte med utmärkta framtidsutsikter. Från ett Västeråsperspektiv kan dock historien snarare ses som en ständig uppförsbacke.

Västerås med sin högteknologiska industri behövde under 1900-talet alltmer högutbildad arbetskraft. I staden startade ASEA och KTH 1947 en civilingenjörsutbildning som höll på i 20 år, något som framhölls i den statliga utredning (SOU 1965:11) som föreslog Västerås som säte för landets 4:e tekniska högskola. Östgötska politiker fick dock riksdagen att byta placeringsort till Linköping. Arbetsmarknadsskäl avgjorde.

När det i samma tid skulle utses universitetsfilialer låg Västerås ånyo bra till. Även denna gång kom arbetsmarknadsskäl emellan. Örebro fick filialen. Starka lokalpatriotiska politiker från Linköping respektive Örebro och kris för flygplan, kex och skor grusade Västerås akademiska ambitioner. Med ASEA och annan industri ansågs Västerås i bägge fall klara sig bra utan högskola.

Nästa utredning som föreslog ett stort antal högskolor lades fram 1973 blev den sågad. Ingen ort ansågs hålla måttet förutom Västerås som därför som enda ort föreslogs få en högskola. Politiskt rävspel ledde till att det ändå inrättades en mängd högskolor. Västerås fick dela sin högskola med Eskilstuna.

Karlstad, Luleå, Växjö och Örebro och senast Malmö har blivit universitet under MDHs 40 år. Även om kvalitet på utbildning och forskning varit viktigt så gäller i alla fall att det regionala stödet varit avgörande. För framgång som universitetskandidat krävs alltså en stark regional samling för MDH.

Starka lokalpatriotiska politiker från Linköping respektive Örebro och kris för flygplan, kex och skor grusade Västerås akademiska ambitioner.

För orterna ovan gäller att de haft en huvudort och eventuellt utbildningscampus på andra orter. Att som MDH ha en högskola delad mellan två län och med bas i två städer har inte stärkt förutsättningarna för att kunna kvala in som universitet.

Det har inneburit andra problem att hantera än att bygga ett akademiskt lärosäte. Genom åren har högskolan genomsyrats av en kamp mellan ortsintressena.

Efter att det skålats färdigt i morgon bör ortsfrågan lyftas på bordet. Den har legat och pyrt under alla de 40 åren. En gång för alla bör det fattas beslut i ortsfrågan, så att ledning på alla nivåer, administration och möten från avdelningsnivå och uppåt koncentreras till huvudorten. Bägge orterna bör utgöra campus för undervisning och forskning samt stationeringsort för lärare och forskare.

Mer läsning

Annons