Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det går inte att ha en författning som ger mycket makt åt "snälla" partier, men stoppar "stygga"

Nu är det dags för en italiensk rysare

Annons

Starka känslor i Italien om att ändra författningen. Demonstranter säger nej.

Först röstade Storbritannien för att lämna EU. Sedan blev Donald Trump president i USA. Därefter framstår en Putinvän som favorit till att bli fransk president.

Det har funnits mycket att oroas sig för i omvärlden. På söndag kan det vara dags igen.

Då ska Italien ha folkomröstning om att ändra författningen för att ge första kammaren, senaten betydligt mindre makt. Det ska göra det lättare att driva igenom politiska beslut om större reformer.

Det skulle Italien behöva. Landet har haft en dålig ekonomisk utveckling i flera år och borde aldrig ha infört euron.

Här gick politik före ekonomi. Ett av EU:s grundarländer kunde inte stå utanför, utan ville och fick vara med. Men med en låst valuta mot starka länder som Tyskland gick det illa.

Italiens premiärminister Renzi har hotat med att avgå om det blir nej i folkomröstningen. Marknad och experter är oroade och ser nya hot från populister mot euron, EU och stabiitet. De blir inte lugnare av att det största oppositionspartiet leds av förre clownen Beppe Grillo.

Den här gången finns det dock starka skäl för att strunta i olyckskorparna och säga nej. Förslagen till förändringar handlar om de problem och avvägningar alla demokrater, också Sverige, måste hantera.

Det är dåligt om många små partier och krångliga beslutsregler lamslår politiken. Det blir svårt för väljarna att utkräva ansvar, de flesta har på något sätt sina fingrar i syltburken.

I Sverige har vi tidigare löst det med blockpolitik. Många partier, men två lag. Med SD:s intåg är frågan om den modellen kan överleva.

Däremot avskaffades första kammaren och valutslaget slår igenom direkt. Besluten fattas i riksdagen, även om EU kan överpröva en del beslut.

Nu ökar rädslan för att partier som inte respekterar demokratin kan få makten. Polen och Ungern framställs som varnande exempel.

I Polen fick partiet Lag och rättvisa egen majoritet trots klart mindre än 40 procent av rösterna. Därefter har regeringen underminerat domstolarnas självständighet och försökt påverka public service. Och vad kan Donald Trump hitta på?

Därför lyfter flera fram att makten måste delas. Majoriteten ska hindras från att kunna driva igenom sin politik rakt av. Därför behövs granskande domstolar och beslutsregler som kräver kompromisser och förhandlingar.

Italien skulle med föreslagna förändringarna få en mycket stark premiärminister. En rejäl centralisering. Senaten förlorar makt, liksom regionerna. Dessutom har Italien infört ett valsystem som garanterar största partiet egen majoritet!

Det skulle göra att partier runt 30 procent kan få egen majoritet och kunna regera efter eget huvud. Det kunde ge Grillos parti M55 egen majoritet, vilket skrämmer marknad och "elit".Det går inte att ha en författning som ger mycket makt åt "snälla" partier, men stoppar "stygga". Reglerna måste fungera vid olika valresultat. Politisk handlingsförlamning måste undvikas, men också att partier kan få mycket makt trots att de saknar majoritet bland väljarna.

Minskningen av senatens makt i Italien verkar därför rimlig, men inte när den kombineras med ett valsystem som alltid ger partiet med flest röster egen majoritet. I Sverige är det valsystemet som hindrar demokratins fiender att få oinskränkt makt så länge de inte har åtminstone närmare hälften av rösterna. Det är ett bra skydd.

Mer läsning

Annons