Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eva Forslund: Undvik snabba cash i skolans värld

För dålig löneutveckling för lärare

Annons

Höjda lärarlöner löser inte skolans problem.

Lärare flyr från yrket. Ungdomar saknar grundläggande kunskaper när de börjar högskolan. Skolan är i kris.

Fraser som börjar låta som uttjatade klichéer är alltjämt sanna. För att åtgärda problemen introducerade regeringen 2016 lärarlönelyftet: Tre miljarder kronor per år ska gå till höjda lärarlöner.

Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), menar att lönelyftet har fått effekt (Sveriges Radios Ekot 28/6-17). Arbetet för höjda löner måste dock fortsätta, säger ministern till Ekot. På så vis vill man uppnå syftet med lärarlönelyftet: att göra yrket mer attraktivt.

Men frågan är om det är rätt sätt. Många lärare har redan höga löner. Snittlönen i Sverige för en kommunal gymnasielärare är 34 700 kronor och i Stockholm nästan 38 000. Tyvärr är löneutvecklingen fortfarande i stort sett obefintlig; att bli lärare är inte en långsiktigt god investering.

Att höja lönerna ytterligare skulle visserligen få fler att söka sig till yrket, men det ger inte en bättre lärarkår och gör inte själva yrket mer attraktivt.

Istället för att sända signaler om att vi behöver fler kompetenta lärare sänder man signalen: Vi behöver fler lärare, vilka som helst.

Och vilka som helst är precis det man får. En tredjedel av de som sökte till lärare vårterminen 2017 hade det inte som förstahandsval. Ofta verkar utbildningen vara en sista utväg. Och många minns väl att P3 Nyheter i april i år rapporterade om att just lärarstudenter står för det mesta av fusket vid Stockholms universitet.

Inte heller framtiden efter studierna ter sig särskilt attraktiv. Svenska lärare arbetar mest av alla lärare inom OECD. Varannan lärare skulle välja ett annat yrke om de fick välja om, och bara fem procent tycker att deras yrke har hög status. Det finns också bristande förutsättningar för professionsutveckling, menar 2015 års skolkommission.

Dessutom råder lärarbrist. Många hoppar av yrket; 14 procent av alla utbildade lärare har slutat. Skälen till avhopp är framförallt att arbetsbelastningen är för hög i förhållande till arbetstiden och att de psykiska påfrestningarna är tunga. Det stora problemet är inte att lönerna är för låga.

Därför är snabba cash till lärare inte någon långsiktig lösning, särskilt inte när det främst verkar komma nyexaminerade tillgodo. Bättre vore att avlasta lärare från det rent administrativa och låta dem arbeta med det som skattebetalare betalat flera år av utbildning för – att föra vidare kunskap.

Det bör också bli svårare att ta sig igenom lärarutbildningarna. De som egentligen inte vill bli lärare bör heller inte bli det. Med lärarstudenter som faktiskt vill bli lärare och lärare som utvecklas i sitt arbete blir yrket verkligt attraktivt.

Först då bör höjda lärarlöner följa, och då främst genom tydligare löneutveckling. På så vis signalerar man inte bara att vi behöver fler lärare snabbt, utan även att vi behöver bättre lärare under lång tid. 

Mer läsning

Annons