Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förloraren Hillary Clinton fick flest röster

Karl Oskars och Kristinas ättlingar röstade på Trump

Annons

Färre röstade i USA-valet 2016. Bilden visar en vallokal i Idaho

Donald Trump talade före valet om att systemet var "riggat" emot honom. När de verkliga röstsiffrorna har kommit in har Donald Trump och Republikanerna goda skäl att vara tacksamma för det "riggade" systemet. Hillary Clinton fick över 200 000 fler röster än Donald Trump, men förlorade ändå valet!

Det beror på att USA är en federation av delstater, där varje delstat genomför ett "eget" presidentval, och röstar fram ett antal elektorer. I de flesta delstater får vinnaren alla elektorsröster De väljer sedan formellt president.

Så den som likt Trump vinner flera delstater knappt, men förlorar stora, som Kalifornien stort, kan vinna trots färre röster än huvudmotståndaren.

Nu är USA inte unikt med röstvinnaren kan förlora. I system med enpersonsvalkretsar kan det hända, och har hänt i Storbritannien och i Québec, Kanada. Även i vårt grannland Norge gjorde fyraprocentspärren att en rödgrön regering under Jens Stoltenberg fick majoritet trots en ickesocialistisk majoritet bland väljarna.

I valet år 2000, förlorade Demokraten Al Gore trots att han fick fler röster än George W Bush. Det har bara hänt några gånger att röstvinnaren förlorat, men när det händer två gånger på fem val stärks skälen för att ändra systemet.

2012 fanns det i alla fall en motståndare till elektorskollegiet. Så här twittrade Donald Trump:

Trots det enorma intresset för kampanjen och för kandidaterna sjönk valdeltagandet till drygt 50 procent. Lågt jämfört med 84.6 procent i svenska riksdagsvalet.

Donald Trump fick färre röster än Republikanerna John McCain 2008 och Mitt Romney 2012. Så nog verkar impopulära kandidater ha fått fler väljare att stanna hemma.

Det skiljer dock mycket mellan delstater. Minnesota, med mer av en nordisk tradition av inre röstplikt, hade ett valdeltagande på drygt 70 procent. Som kuriosa kan nämnas att i Chisago county, som Wilhelm Moberg skrev om i utvandrarsviten och som ömt vårdar sin svenska tradition, röstade 61,5 procent på Donald Trump.

Republikanerna behöll också sin klara majoritet i representanthuset. Det beror till en del på att politikerna i många delstater "riggar" valkretsarna så att det egna partiet gynnas.

Poängen i USA:s författning är maktdelning mellan president, kongress och Högsta domstolen.. Det ska vara svårt för majoriteten att driva igenom beslut som kan drabba minoriteten.

Det ger domstolen en politisk roll. Att få en president som skulle föreslå "rätt" domare var en viktig fråga i valrörelsen.

Många är nu tacksamma över att president Trumps makt begränsas. Dock har Republikanerna presidenten och majoritet i senat och representanthus.

Så under minst två år, sedan är det nyval till representanthuset, kan Republikanerna få igenom sin politik. Blir det fel har de ingen att skylla.

Det är svårt att göra stora förändringar i systemet. Men en del borde kunna göras.

Rösta på en helgdag, gör det lättare att rösta, ge inte alla elektorer i en delstat till den med flest röster.

Ta ifrån politikerna rätten att bestämma valkretsarna. Det fungerar bra i några delstater och i andra länder med enpersonsvalkretsar, som Storbritannien och Kanada.

På 1700-talet med högre dödlighet var det nog få domare som satt riktigt länge. Men nu borde domarna i Högsta domstolen sitta i tio år i stället för på livstid.

Artiken finns också på ledarbloggen, där den går att kommentera

Mer läsning

Annons