Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gudrun Schyman: Nej Madon, jag skämtar inte

Replik på VLT-ledare av Sakine Madon, som svarar

Annons

Nej Sakine Madon, jag skämtar inte ("Skämtar du med oss, Gudrun Schyman?", 16/1). Jag tycker inte det förtryck som utövas i namn av heder är något att skämta om. Jag tycker inte heller att diskussionerna om hur vi ska motarbeta våldet och ge stöd till utsatta handlar om personfrågor. Inte heller tycker jag att vi ska anklaga olika organisationer och/eller partier för att ha åsikter som inte finns. Repliken på Lotta Edholms artikel handlade om detta. Debattnivån, med anklagelser om att F! blundar för våldet, accepterar pedofili eller ursäktar medeltida normer, hör inte hemma i en anständig politisk diskussion.

Jag förklarade också att vi/F! vill se en straffskärpning vid fridskränkningsbrott men att vi väljer en annan juridisk väg än ”flaggning” när det gäller att fånga in brotten. För att bättre bemöta kollektivt utövat våld väljer vi en utvidgning av kriterierna, så fler personer omfattas. Att nu, som Sakine Madon gör, fortsätta att krydda debatten med utsagor från olika personer som uppenbarligen inte är intresserade av F!:s faktiska politik, för inte frågan framåt.

Den politiska fråga där vi i sak inte är överens handlar om badtider. Jag har skrivit utförligt om vår politik på det området här;https://feministisktinitiativ.se/gudruns-feministbrev-nr-131-ska-vi-lyssna-pa-kvinnor-eller-slita-av-dem-kladerna/, En sammanfattning är att jag tycker vi ska lyssna på kvinnorna. För det är faktiskt kvinnor som kräver det. Kvinnor som inte är födda och uppvuxna i Sverige, som inte har gått i skolan här, som inte har passerat milstolparna, vandrat från barnavårdscentral, till förskola, vidare till student och ut i arbetslivet. Kvinnor som kanske är uppvuxna på landsbygden i Afghanistan där flickor inte får gå i skolan eller uppvuxna i en patriarkal samhällsordning där uttrycken för kvinnors underordning är betydligt mer brutala än här. Samhällen där demokratiutveckling ännu inte gett kvinnor utrymme för frigörelse i samma utsträckning som här. Det är kvinnor som idag bor här. Kvinnor som är en del i det ”vi” som är Sverige.

Hur ska då vi som varit här länge förhålla oss till alla som varit här kortare tid? Ska vi lyssna, ska vi ge tid och utrymme för alla kvinnor att tillskansa sig de verktyg som behövs för att vi tillsammans ska kunna erövra individuella rättigheter eller ska vi riva av dem slöjan redan vid gränsen? Hur liberalt är det att tvinga kvinnor bada med män om de inte vill?  Är alla ”egna” rum av ondo? Då är det väl i så fall hög tid att stoppa alla herrklubbar, pappagrupper, tjejmilen och de politiska kvinnoförbunden!

Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt initiativ

Svar av Sakine Madon:

Tack för svaret. Men de två frågor jag ställde var varför så många namnkunniga personer som länge arbetat mot hederskulturen anser att Feministiskt initiativ har varit ett hinder i kampen mot förtrycket, samt varför Gudrun Schyman försvarar könsseparata badtider - med religiösa och kulturella motiv - för barn från låga åldrar.

De personer jag refererat till om Fi:s hantering av "hedersfrågan" är inga oinsatta typer som nämnts för att "krydda" debatten. Det handlar bland annat om Fi:s tidigare styrelseledamot vänsterfeministen Maria Hagberg, som när hon lyfte frågorna i Fi fick höra att det är rasistiskt att tala om hedersvåld.

Aldrig har jag föreslagit att man ska dra av kvinnor slöjor eller "tvinga" kvinnor att bada i kommunala simhallar. Min kritik mot könsseparata badtider går framför allt ut på att de inkluderar barn från låga åldrar.

När tiderna på kommunala simhallar styckas upp skickar det signalen till flickor i hedersförtryck att samhället rättar sig efter dem som anser att flickor tidigt ska dölja sig från pojkar och män. Det är viktigt för bakåtsträvare att lära flickor från femårs ålder att de bör bada separat. Med könsseparationen sätts en norm som borde få varje feminist att skruva på sig.

Schyman nämner inte barnen med ett ord, utan relativiserar frågan med att hänvisa till Tjejmilen och pappagrupper.

Så kan man också visa att man inte ser vad hedersförtrycket handlar om.

Mer läsning

Annons