Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustav Juntti: Inga fler enkla jobb åt akademiker

Många utlandsfödda akademiker jobbar inte med vad de kan bäst

Annons

Behöver invandrarakademiker köra taxi i stället för att arbeta med vad de är utbildade för?

Den politiska diskussionen om invandrare och svensk arbetsmarknad hamnar förr eller senare i frågan om fler enkla jobb. Men enkla jobb är långt ifrån hela lösningen. En yrkesgrupp som det sällan talas om är utrikes födda akademiker. Det gjordes dock på ett Almedalsseminarium under onsdagen (5/7).

 I Sverige är var femte akademiker utrikes född. Majoriteten kommer från Asien och Europa. Det bor över 300 000 människor i Sverige med minst tre års högskolestudier från andra länder. Bland utrikes födda är andelen med fyra eller fem års eftergymnasial utbildning högre än andelen bland inrikes födda.

Många saknar dock det svenskfödda akademiker tar för givet: språkkunskap, jämförbara kvalifikationer och kontakter. Uppskattningsvis förmedlas vartannat jobb i Sverige via informella kanaler. En arbetsmarknad som bygger på personliga nätverk slår hårt mot människor som aldrig bott i Sverige.

Det resulterar i att utländska akademiker inte alltid jobbar med det de kan bäst. Tillsammans med Portugal och Italien är Sverige det land i Europa där flest invandrade akademiker jobbar under sin kompetens, konstaterar akademikerförbundet Jusek i en rapport.

 I Sverige har 45 000 utrikes födda akademiker ett yrke som inte är i nivå med deras kompetens. 8 500 har ett jobb som inte ens kräver gymnasieutbildning. Det är ett ofantligt slöseri med kunskap, tid och pengar.

Samhället förlorar dels i form av lägre produktivitet, dels genom att bidrag och insatser går till människor som borde kliva rakt in i företag och myndigheter.

För att få in fler akademiker på rätt spår behöver deras utbildning valideras. I snitt kostar en sådan bedömning 3 000 kronor för staten, men tar mellan sex och nio månader att göra. Enligt Riksrevisionens beräkningar skulle så lite som en dags förkortad handläggningstid hos den valideringsansvariga myndigheten UHR innebära två miljoner kronor i ekonomisk vinst.

Om fler utländska akademiker kommer i rätt arbete snabbare, skulle intäkter från skatter samt minskade kostnader för bidrag ge en nettovinst på tio miljarder kronor – per år. Det är en hygglig avkastning på humankapital.

Mer läsning

Annons