Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustav Juntti: Landstingen har rätt att ställa krav vid betald utbildning för sjuksköterskor

Annons

Liksom andra bör inte sjuksköterskor få betald högskoleutbildning utan krav på motprestation.

Betalar du för en glass i sommarvärmen, räknar du med att kunna njuta av glassen efter att ha räckt över 20 kronor. På samma sätt vill landstingen säkerställa att de får ta del av sina investeringar, när de köper kompetens genom att betala full lön till sjuksköterskor medan de genomgår specialistutbildning.

Därför har bland annat landstingen i Sörmland, Gävleborg och Västmanland börjat kräva att sjuksköterskorna ska ingå i ett kontrakt som sträcker sig två år efter examen.

Förra året fick Oliver Hart och Bengt Holmström Nobelpriset i ekonomi för deras arbete inom kontraktsteori. Forskarna visar att när olika aktörer har skilda intressen – i detta fall landstinget och sjuksköterskorna – och den förra vill ha specialister medan de senare vill ha betald utbildning, behövs kontrakt för att jämka intressekonflikten.

Sjuksköterskefacket Vårdförbundet håller inte med nobelpristagarna.

Förbundets vårdstrateg Lisbeth Löpare Johansson menar att medlemmarna bör avstå från att ingå ett sådant kontrakt. Dels för att den som bryter kontraktet kan bli återbetalningsskyldig, dels för att de utbildar för hela Sverige, som Löpare Johansson sammanfattar det (SR, 16/7). Men knäckfrågan är inte om kunskapen är användbar i hela landet, utan vem den ska komma till del.

Istället för att en person ska ta studielån och således betala utbildningen ur egen ficka, köper landstinget två års studier åt personen i utbyte mot att få ta del av den förvärvade kunskapen. En sådan tydlig koppling mellan skattebetalarnas köp av tjänst och förväntad användning, bör väga tungt i arbetsgivarens rätt att begränsa arbetstagaren.

Inom det internationella näringslivet finns en lång tradition av att företag bekostar anställdas vidareutbildning under förutsättning att personen sedan arbetar ett antal år inom företaget. Där skulle man fnysa åt tanken på att lägga stora summor på en person som därefter fritt kan gå till konkurrenter. Premisserna skiljer sig, men inte principen.

Vårdförbundet ser framförallt efter medlemmarnas rättigheter, exempelvis högre lön och tillgång till specialistutbildning, utan att erkänna de skyldigheter som följer av dessa. Som att jobba för den som betalar ens lön.

Mer läsning

Annons