Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jubileumsår för vårt grannland: Sverige hade varit fattigare utan Finland

Annons

I morgon börjar ett jubileumsår. Vårt grannland Finland fyller 100 år som självständig stat under 2017. Det är ett jubileum som kommer att märkas också i Sverige. Visst kan vi säga något om att vi också står nära Danmark och Norge. Men relationen med Finland är ändå speciell och mer djupgående än med våra andra nordiska grannländer.

2017 är ett jubileumsår för Finland. Och även i Sverige finns det anledning att fira att vårt grannland varit självständigt i 100 år.

Nästan 700 000 personer i Sverige är första, andra eller tredje generationens finländare. När rockbandet Kent skulle tillkännage sin avveckling med en musikvideo fanns en finsk flagga med – en anspelning på att flera av medlemmarna i bandet har sina rötter i Finland. Kent är bara ett exempel på att Sverige hade varit fattigare utan den finska närvaron, både kulturellt och ekonomiskt.

Som medborgare har du rätt att få en del av din service på finska i många av landets kommuner, men inte i alla.

Finland är betydligt mer generöst gentemot sin svenskspråkiga minoritet. Det har naturligtvis historiska orsaker att svenska är ett officiellt språk i Finland, att riksdagsledamöter i Finland kan göra inlägg på svenska och att gatuskyltar i Helsingfors är både på finska och svenska. Landsfadern Mannerheim var till exempel svenskspråkig. Han var bättre på ryska och franska än på finska. Men den mer generösa finska hållningen till sitt minoritetsspråk förtjänar ändå att påpekas.

I år har Sverige firat att det var 250 år sedan vi fick vår tryckfrihetsförordning. Upphovsmannen Anders Chydenius levde och verkade i Österbotten i Finland.

Så de båda länderna förenas av så mycket. Och ändå är de så olika! Den finska och svenska folksjälen är olika. Finska språket är obegripligt för en svensk. Varför talar de finska i himlen? Svar: därför att det tar en evighet att lära sig. Dessutom har närheten till Ryssland präglat Finland.

Det var den 6 december 1917 som Finland passade på att förklara sig självständigt under den politiska röra som uppstått i Ryssland efter att Bolsjevikerna tagit makten. De ryska Bolsjevikernas ledare Vladimir Lenin gav sitt klartecken. Men redan 1918 blandade sig ryska trupper (som ännu var stationerade i Finland) i det finska inbördeskriget på den röda sidan. Om de röda hade vunnit är det sannolikt att Finland hade blivit en del av Sovjetunionen.

I Sverige infördes ärftlig monarki av Gustav Vasa år 1523. I Finland fanns planer på att låta en tysk prins bli kung när landet fått sin självständighet. Men Tysklands nederlag i första världskriget gjorde att de planerna skrinlades. Finland blev en republik – och fick alltså ett statsskick som framstår som mer tidsenligt än det svenska.

1939 angreps Finland av Stalins Sovjetunionen. Det gjordes ett tafatt försök att skapa en finsk lydregering i den lilla staden Terijoki, under ledning av kommunisten Otto Ville Kuusinen – som flytt till Ryssland efter inbördeskriget. Det blev direkt pinsamt för Stalin när han till slut ändå fick förhandla om fred med regeringen i Helsingfors.

1941 gick Finland in i andra världskriget på Tysklands sida och hamnade därmed på den förlorande sidan när världskriget var slut.

Sverige kunde för två år sedan fira 200 år av fred. Vilket land var det nu vi stred mot för drygt 200 år sedan? Jo, det var mot Norge, för att tvinga landet in i en union med Sverige.

Efter andra världskriget var Finland – liksom Sverige – alliansfritt. Men medan Sverige utvecklade ett nära samarbete med västalliansen Nato undertecknade Finland en vänskaps- och biståndspakt med Sovjetunionen. I Sverige användes begreppet "finlandisering" på ett överlägset och lätt föraktfullt sätt. Någon borde ha påpekat att Finland faktiskt lyckades behålla sin självständighet, till skillnad från de baltiska grannländerna. Två faktorer avgjorde den saken. Dels de finska framgångarna på slagfältet. Dels den finstämda diplomati som föraktfullt kallades "finlandisering".

För Sverige var EU-medlemskapet en del av ett ekonomiskt krispaket. För Finland handlade det i hög grad om säkerhet – att vara med i en västeuropeisk allians. Så Finland gick även med i den europeiska valutan, medan Sverige höll sig utanför.

Den 17 juni skrev Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Finlands försvarsminister Jussi Niinistö en gemensam debattartikel där de bland annat säger följande: "Det svensk-finska försvarssamarbetet innefattar samtliga stridskrafter, samt säker kommunikation, materiel och logistik. Samarbetet omfattar även gemensam planering för kris och krig vilket ökar båda ländernas handlingsfrihet i olika scenarier."

De båda regeringarna gör ett vägval som knyter länderna närmare till varandra även i frågor som rör nationalstatens kärna. Finland och Sverige står varandra närmare än tidigare. Grattis Finland till 100 år av självständighet!

Mer läsning

Annons