Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kajsa Dovstad: En försvarspolitisk papperstiger

Försvaret behöver mer pengar än de 6,8 miljader kronor extra regeringen, M och C tänker ge.

Annons

De nyaförsvarsmiljarderna räcker knappast för att försvara Sverige.

På onsdagsförmiddagen (16/8) meddelade partierna i de blocköverskridande försvarsförhandlingarna att försvaret kommer att få 6,8 miljarder extra under 2018-2020. Det räcker möjligtvis till att täppa igen budgethålen i dagens försvarsmakt. Om Sverige ska ha ett totalförsvar värt namnet måste det till betydligt mer resurser.

Om Sverige ska ha ett totalförsvar värt namnet måste det till betydligt mer resurser.

Den försvarspolitiska debattören Carl Bergqvist, känd som Wiseman, kommenterade kärnfullt uppgörelsen på twitter: “När lastbilar listas som en stor satsning i försvarsöverenskommelsen så borde det stå klart för var och en att det inte direkt är någon omfattande förmågehöjning som medges utan ett fokus på att vidmakthålla så mycket som möjligt av dagens förmåga.”

Frågan är om tillskottet ens täcker nuvarande behov. Överbefälhavare Micael Bydén hade begärt minst nio miljarder extra. Vissa bedömare menar att det behövs ännu mer, inte minst för att möta kostnadsutvecklingen på vapensystem.

Både L och KD har valt att lämna försvarssamtalen mellan regeringen och Alliansen på grund av missnöje med regeringens låga försvarspolitiska ambition. M motiverar att man stannar med att Socialdemokraternas skambud annars skulle stå oemotsagda.

Det säger en hel om regeringen Löfvens prioriteringar. Finansminister Magdalena Andersson ger gärna mer pengar till välfärden men när det kommer till försvaret gapar plånboken tom. Varför vill M och C legitimera regeringens bristfälliga ansvarstagande i försvarsfrågan? Särskilt M borde agera mer offensivt om man menar allvar med att Reinfeldts nedmontering av försvaret var ett misstag.

För sanningen är att både borgerliga och rödgröna regeringar är ansvariga för försvarskrisen. 1998 motsvarade försvarsbudgeten två procent av BNP. I dag ligger den på en procent. Även den som tvekar inför att dubbla försvarsanslagen och gå tillbaka till 1990-talets nivåer borde kunna se att debehöver höjas - rejält.

Även den som tvekar inför att dubbla försvarsanslagen och gå tillbaka till 1990-talets nivåer borde kunna se att debehöver höjas - rejält.

Bara L, KD och SD är beredda att skjuta till större summor. Eftersom SD är skeptiska till internationellt försvarssamarbete är de knappast ett seriöst försvarsparti. Detsamma får dock sägas om såväl de rödgröna som M och C.

Principen är egentligen enkel: Sverige måste kunna försvaras. Och då behövs mer pengar. Anna Kinberg Batra och Annie Lööf borde lyssna på sina allianskollegor.

Mer läsning

Annons