Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kajsa Dovstad: Flyktingkrisen är inte över

Sänk bidragen för att undvika kostnadssmäll.

Annons

Både de flyktingar som kom under 2015 och deras anhöriga ska nu etablera sig i Sverige.

Nästan två år har gått sedan asylkrisen hösten 2015. Nu tar den verkliga utmaningen vid. I år får 77 000 människor uppehållstillstånd, enligt Migrationsverket. De kommande fem åren beräknas 223 200 nyanlända och deras anhöriga kommunplaceras för att starta sina nya liv i Sverige.

Migrationsverkets senaste prognos från den 26:e juni visar något mindre invandring än föregående. Men siffrorna är fortfarande hisnande höga. Det är grevens tid att formulera politiska förslag för att hindra att invandringen blir en alltför stor belastning på samhället.

En bra början är att sänka bidragen. En trebarnsfamilj som lever på försörjningsstöd kan få ut 28 000 kronor i månaden. Även med svenska mått mätt är det rätt hyfsat, och för människor som är vana vid syriska, irakiska eller somaliska förhållanden blir levnadsstandarden riktigt bra.

Det måste löna sig att gå från bidrag till arbete. Invandrare fungerar inte annorlunda än andra - utan ekonomiska incitament blir bidragsberoendet högt. Även pensioner och sjukersättning borde diskuteras: Är det rimligt att en person som under stora delar av livet inte har bott i Sverige får full tillgång till välfärden?

Det måste löna sig att gå från bidrag till arbete. Invandrare fungerar inte annorlunda än andra - utan ekonomiska incitament blir bidragsberoendet högt.

Regeringen och Allianspartierna har kommit överens om att minska föräldraförsäkringen, där alla dagar tidigare delades ut retroaktivt oavsett barnets ålder. Men skruvarna kan dras åt ytterligare. I dag börjar avräkningen först vid ett års ålder - trots att en stor del av föräldradagarna tas ut under barnets första år för barn som är födda i Sverige.

Det finns dock ett bidrag som borde höjas: återvändandebidraget. Varje vuxen person som återvänder till sitt hemland kan få 30 000 kronor, barn under 18 år 15 000 kronor. Nationalekonomen Tino Sanandaji vill flerdubbla återvändandestödet. Det finns många skäl att lyssna på honom.

Höga återvändandebidrag är en win-win situation. Den enskilda invandraren får en bra start i sitt nygamla hemland, och det svenska samhället tjänar på att fler av de som kan återvänder.

I dagsläget är invandringen en ekonomisk förlust för Sverige. Invandring bör förstås inte bara motiveras av ekonomiska skäl, men det finns heller ingen anledning att blunda för den svåra situation det svenska samhället står inför.

Den offentliga debatten har hittills varit ängslig när det kommer till integration. Många påpekar att invandrade högutbildade läkare och ingenjörer har en alltför lång byråkratisk uppförsbacke innan de kan praktisera sina yrken här. Nog ligger det något i den spaningen, men de flesta asylinvandrare är allt annat än högutbildade. När det kommer fler analfabeter än läkare kan politikerna inte prata lika mycket om båda grupper.

När det kommer fler analfabeter än läkare kan politikerna inte prata lika mycket om båda grupper.

Allianspartierna har lagt olika förslag om subventionerade enkla jobb. Vilken effekt sådana kan ge är oklart, men det är värt att försöka. Massiva utbildningsinsatser behövs också. Liksom ett bidragssystem som premierar arbete.

Sverige ska ta emot närmare en kvarts miljon nya människor de kommande åren. Ska dessa inte bli en ekonomisk smäll måste vi börja diskutera hur bidragen ska sänkas nu.

Mer läsning

Annons