Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kajsa Dovstad: Jag är inte tjänstehjon till någon tobakslobby

Eskilstuna-Kurirens angrepp är ett slag under bältet.

Annons

Eskilstuna-Kuriren kritiserar Kajsa Dovstads ledarkrönika om Gabriel Wikströms förbudsinställning.

Eskilstuna-Kuriren kritiserar på ledarplats (1/8) min ledarkrönika om att Gabriel Wikström (S) avgår som minister (VLT 29/7). Eskilstuna-Kurirens ledare har rubriken “Tobakslobbyns tjänstehjon” och driver tesen att kritik mot Wikström skulle vara ett resultat av tobaksföretagens påverkansarbete. Därmed underkänner Eskilstuna-Kuriren min, och andras, förmåga att tänka själva.

Huvudpoängen i ledarkrönikan är att Wikström borde ha ägnat sig mer åt sjukvård än åt folkhälsa. Som minister för folkhälsa, sjukvård och idrott hade han en spretig statsrådsportfölj. Då är man tvungen att prioritera - och Wikström valde folkhälsa framför sjukvård.

Som minister för folkhälsa, sjukvård och idrott hade han en spretig statsrådsportfölj. Då är man tvungen att prioritera - och Wikström valde folkhälsa framför sjukvård.

Eskilstuna-Kuriren försvarar Wikströms ointresse för vården med att hävda att en minister inte kan styra över en landstingsdriven verksamhet som i sin tur utformas efter medicinska riktlinjer. Visst ligger det något i att en sjukvårdsministers begränsade befogenheter minskar handlingsutrymmet. Med mer engagemang hade dock Wikström kunnat göra skillnad.

Hans föregångare på posten, Göran Hägglund (KD), lyckades leverera resultat: Alliansregeringens kömiljard hade positiv inverkan på vårdköerna. Den rödgröna regeringen har hittills inte kommit med några konkreta åtgärder för att lösa de problem svensk sjukvård möter i dag. Wikströms tre år som ansvarigt statsråd kan inte ses som annat än ett misslyckande.

Eskilstuna-Kuriren försvarar också Wikström genom att hävda att han var vingklippt av S. Dåliga lagförslag var tydligen inte Wikströms fel, trots att han skrev under. Betyder inte en signatur att man står bakom det som står på pappret?

Om Eskilstuna-Kurirens påstående att Wikström hade velat driva en annan politik stämmer, är det knappast heller till Wikströms fördel. Hur lyckad är en minister som inte ens får med sig sitt eget parti?

Eskilstuna-Kurirens främsta invändning mot min ledare - kritiken mot Wikströms agerande i folkhälsofrågor - är märklig. För det första är inte epitetet “förbudsministern” mitt påfund. Eftersom den offentliga debatten har präglats av kritik mot Wikströms pekpinnepolitik vore det konstigt att inte ta upp ämnet.

För det andra skriver jag att folk behöver “äta bättre, röra sig mer, dricka mindre och fimpa cigaretten, men frågan är vilka medel staten bör vidta gentemot enskilda.”

Avvägningen mellan individens frihet och omsorg om människors hälsa har splittrat generationer av liberaler. Att inte ansluta sig till Eskilstuna-Kurirens hårdnackade förbudslinje betyder knappast att man med hull och hår sväljer tobaksföretagens påståenden.

Avvägningen mellan individens frihet och omsorg om människors hälsa har splittrat generationer av liberaler. Att inte ansluta sig till Eskilstuna-Kurirens hårdnackade förbudslinje betyder knappast att man med hull och hår sväljer tobaksföretagens påståenden.

Under mina fyra år på läkarprogrammet har jag troligtvis förvärvat mer kunskaper om tobakens effekter på kroppen än någon på Eskilstuna-Kurirens ledarredaktion. Jag kan konstatera att Eskilstuna-Kuriren vilseleder läsaren genom att inte särskilja cigaretter och snus - trots att cigaretter är betydligt farligare. Det finns många folkhälsopolitiska skäl för att sluta jämställa de två som lika skadliga “tobaksprodukter”.

Eskilstuna-Kuriren är välkommen att kritisera mina argument. Men att kalla någon “tobakslobbyns tjänstehjon” anstår inte en liberal ledarsida.

Mer läsning

Annons