Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kajsa Dovstad: Stoppa fusket - rädda assistansen

Assistansreformen hotas av nya rubriker om fusk.

Annons

Personlig assistans är enfrihetsreform, men kan hotas om inte fusket stävjas.

När rätten till personlig assistans infördes 1994 blev det en frihetsrevolution för många personer med funktionshinder. I stället för att förlita sig på kommunens hemtjänst, eller på att anhöriga ställde upp, har funktionshindrade nu möjlighet att själva styra sina liv.

Assistansen är en frihetsreform som måste försvaras. Därför är den senaste tidens rapporter om fusk alarmerande. Inget hotar nämligen assistansen lika mycket som att folk mister förtroendet för hela systemet.

Assistansen är en frihetsreform som måste försvaras. Därför är den senaste tidens rapporter om fusk alarmerande. Inget hotar nämligen assistansen lika mycket som att folk mister förtroendet för hela systemet.

Enligt Dagens Nyheter har problem med Försäkringskassans nya utbetalningssystem gjort att miljontals kronor betalats ut utan kontroll. Svenska Dagbladets kartläggning av assistansfusket visar att minst 3,9 miljarder kronor har betalats ut till oseriösa aktörer de senaste tio åren.

Försäkringskassan har tidigare uppskattat att tio procent av utbetalningarna - motsvarande drygt tre miljarder kronor årligen - är felaktiga. Beräkningarna har fått kritik, bland annat eftersom det konstaterade assistansfusket är betydligt lägre.

Men sanningen är att ingen riktigt vet hur mycket fusket kostar skattebetalarna. Myndigheterna har aldrig haft, och har fortfarande inte, bra kontrollmetoder. I en rapport från 2016 konstaterar Försäkringskassan att bristen på insyn “har skapat en jordmån för bedrägerier”.

Assistansanvändarna själva är ofta emot ökade kontroller. Exempelvis avfärdas oanmälda hembesök som “integritetskränkande”. Avvägningen mellan den enskildes integritet och myndigheters tillsyn är långt ifrån enkel, men alla som nyttjar välfärden måste genomgå någon form av kontroll. Här utmärker sig assistansersättningen genom att kräva mindre än andra välfärdstjänster.

Det finns två typer av assistansbedragare: De som simulerar handikapp, och bolag som inte utför den assistans de får betalt för. I det senare fallet kan den assistansberättigade råka illa ut. Intellektuellt funktionshindrade har begränsade möjligheter att själva larma, och det finns exempel där de inte har fått den assistans de har rätt till. Med bättre kontroll skulle skyddet vissa assistansanvändare vara starkare.

Statens utgifter för personlig assistans har ökat explosionartat: från 5 miljarder kronor i mitten på 1990-talet införandet till 30 miljarder kronor i dag. Kostnadsutvecklingen har gett upphov till en större diskussion om vilka rättigheter assistansersättningen ska inkludera.

Alla borde dock kunna vara överens om att ge myndigheter rimliga metoder för att kartlägga och stoppa fusket. Ständigt nya rubriker om assistansfusk är nämligen ingen bra PR för det som kallas “Århundradets frihetsreform”.

Ständigt nya rubriker om assistansfusk är nämligen ingen bra PR för det som kallas “Århundradets frihetsreform”.

Mer läsning

Annons