Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karl Beijbom: Extremismen måste bekämpas redan i skolan

Säpo konstaterar att antalet extremister ökar

Annons
Säpo har presenterat sin årsbok. Foto Henrik Montgomery / TT

Vi måste vara bekymrade, nu när Säpo presenterat sin årsbok. I den konstateras: ”Vi har ett nytt normalläge i Sverige. Medlemmar i extremistiska kretsar har ökat från hundratals till tusentals.”

Hur är detta möjligt? Hur har detta kunnat ske? Hur har ”tusentals” extremister, beredda att ta till våld, kunnat bli ett ”normalläge”? Här har terroristforskare som Magnus Ranstorp och Magnus Norell varnat och varnat, år efter år.

Visst kan man, som statsminister Löfven brukar göra i sådana här sammanhang, utbrista att vi varit ”naiva”. Men vem känner tröst och trygghet i ett sådant konstaterande?

Vi vet att i takt med Islamiska statens nederlag på slagfältet ökar antalet hemkommande jihadister, skolade och utbildade i mord och terror. Fastän lagarna skärpts är det högst sällsynt att någon blir åtalad och dömd för förberedelse till terrorbrott: rekrytering, utbildning och finansiering. I Sverige är beviskraven höga.

Det största attentatshotet under 2018 kommer från ”ensamagerande aktörer med en våldsbejakande islamisk ideologi”, konstaterar Säpos årsbok. ”Sverige bedöms vara ett legitimt men inte prioriterat mål för internationella terroristorganisationer.” Varannan dag hanterar Säpo uppgifter där en namngiven person uttryckt attentatshot mot Sverige. Samtidigt följer Säpo utvecklingen noga även inom yttersta högern (vit maktmiljön) och den yttersta vänstern (den autonoma miljön).

Då frågar vi oss - vad görs inom svensk skola för att motverka våldsbejakande extremism? I skolan måste ju grunden läggas till demokratiska värderingar och avsky inför våld i allmänhet och våldsbejakande extremism i synnerhet.

Den som studerat detta är forskaren Christer Mattsson, knuten till Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han redovisar sitt arbete i en ny doktorsavhandling. Christer Mattsson har läst 127 kommunala handlingsplaner, analyserat policydokument och talat med skolpersonal på olika nivåer i många kommuner. Hans slutsats är att bristerna är mycket stora i arbetet mot den våldsbejakande extremismen i svensk skola.

Det finns vissa verktyg för hur svensk skola skall fånga upp tidiga tecken på våldsbejakande extremistiska tankar och idéer hos eleverna. Men - det finns ingen plan för hur dessa upptäckter sedan skall hanteras. Väldigt många lärare vet helt enkelt inte hur de skall agera när en elev uttrycker våldsbejakande åsikter. Det finns ingen central handlingsplan för hur lärare bör agera i detta läge.

Vi måste sluta att vara naiva. Vi måste lägga grunden till ett samhälle utan våldsbejakande extremism redan i skolan. Vi måste ha en lärarkår som vet hur den ska hantera och agera när våldsbejakande extremism kommer till lärarens kännedom. Vi måste ha en säkerhetspolis med den kompetens och de resurser som krävs för att stävja och upptäcka våldsbejakande extremism.

Trygga medborgare är demokratins bästa värn. Att skapa en känsla av trygghet hos medborgarna är en folkvald regerings främsta uppgift. Trygghet bygger vi också i gemenskap och tillit till varandra.

Den som med våld vill störa, föröda och döda skall mötas av en rättsstat med makt och medel att sätta stopp.

Karl Beijbom, bokförläggare

Mer läsning

Annons