Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karl Beijbom: Frivillig skatt till vad du vill

Kan bli ett välkommet tillskott

Annons
Frivillig skatt, ett experiment som borde testas? Foto Christine Olsson / SCANPIX /TT

Det finns förvisso en ”skattetrötthet” bland många medborgare. För många är skatten den stora utgiftsposten. Många har råd med mat och hyra, råd att försörja sig själva. Men när de betalt vad ”livet kostar” har de inte råd med skatten. Skatten på låga löner - och låga pensioner - är högre i Sverige än i kanske något annat jämförbart land.

Många människor har ofta inte råd att gå till tandläkaren, inte råd att äta ute, inte råd att åka på semester, och de klarar inte en extra, oväntad utgift på några tusenlappar. Den höga skatten omöjliggör ett eget sparande, en egen buffert, för väldigt många medborgare i vårt land.

Samtidigt finns det förstås människor som har pengar över när ”livets vardag” är betald, inklusive tandläkaren och bilen och utlandssemestern och de regelbundna restaurangbesöken och den modeanpassade garderoben.

Bland dessa människor möter jag ofta folk som säger....”jag skulle gärna betala lite mera i skatt, om jag visste att pengarna gick till skolan...”jag skulle gärna betala lite mera i skatt, om jag visste att pengarna gick till sjukvården”...”jag skulle gärna betala lite mera i skatt, om jag visste att pengarna gick till äldreomsorgen”.

Varför inte göra ett försök med frivillig skatt? Låt Skatteverket skapa ett särskilt insättningskonto dit alla medborgare kan betala en frivillig, extra skatt, utöver den skatt man redan betalar. Ingen avdragsrätt. Det handlar alltså om en frivillig extraskatt på redan skattade pengar.

Min tanke är att denna frivilliga skatt skall vara öronmärkt. Varje medborgare skall själv få bestämma vad den frivilliga skatten skall gå till. Kombinationen ”frivillig” och ”öronmärkt” tror jag skulle välkomnas av många.

För att det inte skall bli alltför spretigt och yvigt så kanske man får begränsa antalet områden som kan öronmärkas, till exempel skola, äldreomsorg, sjukvården, polisen, försvaret och ytterligare en handfull områden.

Den som inte vill ”kryssa” för något avsett område skall naturligtvis inte behöva göra det. I så fall kanske det bara skall finnas tre val: frivillig kommunalskatt, frivillig statsskatt eller frivillig landstingsskatt.

Visst är mitt förslag ett hugskott. Men i en befolkning som redan är högt beskattad och där skattetröttheten är stor bland många är tanken på en frivillig, öronmärkt skatt, kanske ändå inte så dum.

Denna idé kan inte kräva ett omfattande utredningsarbete med ty åtföljande remissförfarande, och att fatta beslut om frivillig skatt borde kunna genomföras utan partipolitiskt käbbel.

Det kan inte vara administrativt komplicerat för Skatteverket att öppna ett särskilt insättningskonto för medborgarnas frivilliga insättning, en frivillig extraskatt på redan beskattade pengar. Att slussa den öronmärkta skatten vidare till ett begränsat antal mottagare inom den offentliga sektorn kan inte utgöra något problem för Skatteverket.

Detta förslag, förverkligat, kan bara sluta på två sätt - antingen blir försöket ett fiasko. Då är det enkelt att avsluta experimentet. Eller också flyter det in tillräckligt många frivilliga, öronmärkta skattekronor så att dessa blir ett välkommet tillskott i ett antal offentliga verksamheter.

Jag tycker att vi skall pröva!

Karl Beijbom, journalist och bokförläggare

Mer läsning

Annons