Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karl Beijbom: Låt dem som kommit hit ge oss fler lamm

Alla behövs. Alla skall med.

Annons
Svenska lamm, efterfrågade. Foto: Johan Nilsson / TT

Sju av tio konsumenter i Sverige vill köpa svenskt lammkött. Men - i dag räcker svenskt lamm bara till tre av tio konsumenter. Resten importeras. En tredjedel av importen av lamm kommer från Nya Zeeland på andra sidan jordklotet. Inte särskilt klimatsmart.

Vi har 70 000 somalier i Sverige. Bara en av fem har ett arbete. Många är analfabeter på sitt eget språk. 70 procent har förgymnasial eller okänd utbildning. De flesta kommer från landsbygden. Många har erfarenhet av fårskötsel.

Varför inte skapa kooperativa företag där somalier och andra utomeuropeiska invandrare från landsbygdsmiljöer, outbildade eller lågutbildade, får chansen att varva fårskötsel med undervisning i svenska; vissa dagar bland fåren, vissa dagar i klassrummet?!

Svensk lammuppfödning finns i svenska skogs- och mellanbygder. Vi har många och småskaliga producenter. Det finns knappt 600 000 får hos cirka 9000 fårföretagare. Svenskt lamm slaktas när de är mellan 6-12 månader. Förr slaktades lammen under hösten. Nu finns det svenskt lamm året om. Svenskt lamm slaktas när de är mellan 6-12 månader gamla. 

I ett tioårsperspektiv har den svenska produktionen av får- och lammkött ökat med 9 procent. Den svenska andelen av konsumtionen är 28 procent. Den svenska konsumtionen är alltså mer än tre gånger större än den svenska produktionen. 

Importen av får och lamm har ökat med 50 procent sedan 2007. Av allt importerat fårkött och lammkött 2016 kom 32 procent från Irland, 29 procent från Nya Zeeland och 22 procent från Nederländerna. Det är framför allt lammstek som importeras, men även racks och lammkotletter. I Sverige äter vi 1,8 kilo får/lamm per person, per år, cirka ett halvt kilo mindre än EU-genomsnittet, som är 2,2 kilo. Förra året producerades 1800 ton ull i Sverige. Mindre än 20 procent togs till vara. I stället importerade vi över 300 ton råull från utlandet.

Ett rikt odlingslandskap är ett kvalitetsmål inom svensk miljö. Ängsmarker och betesmarker skall skötas så att deras värden bevaras. Får bidrar till öppet landskap på landsbygden och i stadsnära marker.      

Våra får och lamm går ute på bete hela sommarhalvåret. De förädlar gräs till kött, skinn, ull och mjölk för osttillverkning.

Svenska får har större ytor, får behålla sina svansar, bagglammen kastreras inte. Alla tillåts att komma ut på bete under sommarhalvåret. Svenska lamm föds upp utan antibiotika och tillväxthormoner. De svenska djurskyddsreglerna ställer högre krav än EU:s regler. Alla djur i Sverige bedövas innan slakt.

Vi måste minska ner den klimatskadliga importen av får och lamm från Nya Zeeland, på andra sidan jordklotet. Alla som vill kunna köpa lamm, födda i Sverige, skall få denna möjlighet.

Vi måste öka den svenska självförsörjningsgraden.

Vi måste skapa fler jobb för tusentals nyanlända med få eller ingen utbildning - men ofta med erfarenhet av arbete i landsbygdens olika sysslor.

Att få fler från Somalia, Afghanistan, Eritrea - som står långt från den svenska arbetsmarknaden - att kunna komma ut i jobb och göra samhällsnytta genom att arbeta inom svensk får- och lammskötsel skulle bara få goda effekter, på individ och samhälle.

Varför inte testa tanken på kooperativa fårstationer i någon kommun i Västmanland, med arbetskraft från länder utanför Europa? Så att vi kan minska vårt importberoende och öka den svenska självförsörjningsgraden. Så att vi kan bevara mer av våra ängsmarker. Så att fler kan komma ut i ett första enkelt jobb. Och i jobbet också få utveckla sina kunskaper och färdigheter inom entreprenörskap, kooperation och administration.

Alla behövs. Alla skall med. Alla kan inte göra allt. Alla kan göra något. Den som ägnat sig åt fårskötsel i sitt hemland kan givetvis göra en samhällsnyttig insats också i Sverige.

Karl Beijbom, bokförläggare

Mer läsning

Annons