Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönikör på ledarsidan: Blir Donald Trump president raseras västvärldens ställning

Nato skulle falla samman med Donald Trump

Annons

Skulle Nato överleva om Trump blir president? Foto: Brennan Linsley, AP/TT

Med en vecka kvar till det amerikanska presidentvalet är omvärldens nerver påtagliga. Mycket står på spel, inte bara för amerikanerna. Efter helgens dramatiska avslöjande om att FBI återupptar sin undersökning av Hillary Clintons e-post är ingen utkomst längre given.

Redan innan den senaste bomben från FBI-chefen var Clintons ledning knapp. Att Donald Trump kan kamma hem valvinsten ser således nu mindre än någonsin ut som en omöjlighet. Om det inträffar kan vi, utan överdrift, konstatera att vi nått slutet på världen så som vi känner den.

Om Trump blir USA:s nästa president blir inte bara framtiden för USA, utan för hela den västliga gemenskapen, svår att förutse. Men konsekvenserna av en så olämplig kandidat i Vita huset skulle också märkas över så gott som hela världen.

Donald Trump har uttryckt sin beundran av Vladimir Putin, sagt sig villig att ta emot Nordkoreas diktator Kim Jong-Un i USA och förespråkat att döda terroristers familjer. Han har öppnat för att häva USA:s försvarsgarantier gentemot sina allierade: någonting som skulle resultera i Natos sönderfall och riskera en massiv kärnvapenupprustning från länder som inte längre känner att de kan lita på USA:s försvarsåtaganden.

Kort sagt, med Trump i Vita huset blir alla regelböcker bli obsoleta: små länder får anpassa sig och navigera kaoset efter bästa tur och förmåga.

Här och var lyfts argumentet att president Trump, på grund av den inbäddade maktfördelningen i USA:s styrelseskick, egentligen inte skulle kunna åstadkomma särskilt stor skada. Den analysen bortser helt från symbolkraften hos världens mäktigaste ämbete.

En så ovärdig man på posten skulle rasera hela västvärldens ställning. Skulle det i fortsättningen ens vara möjligt att lyfta fram den goda kraften i västerländska värderingar?

Om det är någonting som är symptomatiskt för denna amerikanska valrörelse så är det hur bedömare av olika slag varit snabba med att avfärda att det oönskade faktiskt kan inträffa. För bara några dagar sedan var så gott som samtliga analytiker ense om att Clinton skulle gå segrande ur valet.

Erfarenheterna från Brexit borde ha visat på skörheten i sådana förutsägelser. Givet hur kritisk denna valrörelse och dess utkomst är hade det funnits en poäng i att måla fan på väggen tidigare; för att förstå vad som egentligen äventyras.

Ibland är det konstruktivt att föreställa sig det värsta, låt oss hoppas att vi efter den 8 november slipper planera för att det inträffar.

Mer läsning

Annons