Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönikör på ledarsidan: En tidig julklapp från PISA

Kom förbättringen i Pisa trots reformerna?

Annons

Bättre i Pisa, men skolan är mindre likvärdig

I tisdags kunde vi se hur många gladde sig åt den tidiga julklappen från PISA. Som bekant för många uppvisade PISA-undersökningarna mellan åren 2000 och 2012 stadigt försämrade testresultat för svenska 15-åringar, något som utgjort sprängstoff i den politiska debatten.När resultaten av 2015 års undersökning presenterades var inte Sverige längre sämst i PISA-klassen. Rikets elever presterar nu som genomsnittet i OECD.

Jämfört med förra mätningen har en klar förbättring skett i matematik och läsförståelse. Det finns även tecken på en förbättring i NO.

De senaste utbildningsministrarna Fridolin och Björklund tävlade om att framstå som hjältar och försökte bägge att ta åt sig äran när de framträdde i rampljuset på tisdagskvällen. Frågan är dock om resultatförbättringen kan tillskrivas någon av dessa herrar eller de andra politiker som agerat inom skolpolitikens område under de senaste åren.

De förbättrade resultaten kan ju ha uppnåtts trots de reformer som genomförts: kommunaliseringen, offentligt finansierade fristående skolor, det fria skolvalet, lärarutbildningsreformerna samt införandet av nationella prov och betyg i allt lägre årskurser.

Bakgrunden till det som uppfattas vara ett trendbrott för svensk skola kanske snarare kan sökas i det praktiskt pedagogiska arbete som utförs i skolorna. Kanske är det så att lärare efter alla dessa år börjat resa sig för att återta makten över hur verksamheten i skolan ska bedrivas.

Detta tar dock tid efter en mångårig politiska retorik karakteriserad av brist på respekt för en hel yrkeskår. Det finns anledning att hylla våra lärare och elever som de riktiga hjältarna. Utan deras hårda arbete hade resultaten uteblivit.

'I boken Ung i skolan (2002) skrev jag om risken att vi skulle kunna hamna i en alltmer segregerad skola, där det fria skolvalet gav möjlighet för att vi kunde välja skola så att våra barn får gå med barn till våra likar och slippa klasskamrater som är barn till de andra.

Målet att fostra för ett demokratiskt samhälle var inte längre prioriterat. Den nya PISA-mätningen är ett bevis på att just detta skett.

Svensk skola har blivit allt mindre likvärdig och dessutom förlorat i förmåga att kompensera för social bakgrund. Segregationen framstår som den viktigaste utmaningen för svensk skola. Att fortsätta stoppa huvudet i sanden innebär att skjuta över problemet på kommande generationer.

Mer läsning

Annons