Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lena Hörngren: Nätbaserad vård blir en självklarhet

Appar och apparater räddar liv

Annons

En kvinna använder sig av IKBT, internetbaserad kognitiv beteendeterapi

Plötsligt drabbades jag av digital övermättnad. Jag betalar mina räkningar, jag swishar och deklarerar digitalt.

Jag googlar och facebookar. Jag håller koll på doktorn genom att läsa mina journaler och recepten förnyas med hjälp av bank-id.

Jag köper biljetter till tåg, flyg, båt, buss, konsert, bio och teater via nätet. Jag behärskar såväl Candy Crush som Wordfeud, men Roblox och Minecraft får barnbarnen ha för sig själva.

Mer kan man inte begära av en 66-åring, kände jag. Stoppa digitaliseringen jag vill kliva av. Lycka till ni som fortsätter men för mig får det räcka nu.

Men ett seminarium om välfärdsteknologi fick mig att tänka om. Åldrandet kommer inte att innebära någon digital nedtrappning för min generation.

Tvärtom. Eftersom vi är så många måste all tillgänglig teknik tas till vara för att vi ska få ett drägligt liv. En del av tekniken blir en del av den offentliga omsorgen. Mycket kommer vi, eller våra barn, att skaffa på egen bekostnad för att känna oss trygga.

Mig skrämmer det inte. Jag tror att jag har större chans att få som jag vill genom att styra appar och apparater än om jag ska försöka styra människor.

Till exempel ser jag mycket hellre att någon slår på en kamera och kollar att jag sover lugnt i min säng än att det smyger in ett hemtjänstteam. Jag hoppas också på att få ett larm som är smartare än de som används idag.

Ett som märker om jag har snubblat och ligger avsvimmad på golvet och då slår larm till vårdgivare eller anhöriga. Sådana finns redan och bygger på ett snyggt designat armband, artificiell medicinsk intelligens, molntjänster och satelliter i bostaden som noterar hur jag rör mig.

Systemet heter Aifloo och finns bland innovationerna som ingår i den e-hälsoboom tidningen Dagens Samhälle beskrev nyligen. På ett år har 800 miljoner kronor investerats i denna snabbt växande sektor. Här finns bland annat två nätbaserade vårdcentraler, en hjärtmonitor för hemmabruk samt specialappar för vanliga diagnoser som artros, diabetes och psykiska problem.

Nätbaserad vård för triviala åkommor tror jag kommer att bli lika självklart som att man betalar räkningar eller bokar resor på nätet. Förhoppningsvis leder det till att personalen på vårdcentralerna får tid för de människor och de åkommor som inte går att sköta digitalt.

Syftet med e-hälsotjänster ska vara att frigöra resurser till det som bara människor kan göra. Sådant kommer alltid att finnas. Även om man har ett jättesmart larm med snyggt armband måste det komma någon till den högst odigitala gamla tanten för att hjälpa henne upp från golvet. När man ligger där har digitaliseringen nått sin gräns.

Mer läsning

Annons