Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lena Hörngren: Regeringen saknar helhetssyn

Ansvarskommitténs varningar togs inte på allvar.

Annons

Skandalen med Transportstyrelsens läckta IT-uppgifter hade kunnat stoppas med bättre helhetssyn i regeringskansliet.

"Det krävs mer tonvikt på helhetsperspektiv och fler inslag av tvärsektoriell beredning inom Regeringskansliet. På så sätt kan regeringen ges bättre underlag för sin strategiska styrning och för prioriteringar i det löpande regeringsarbetet."

Detta skulle kunna vara en initierad slutsats av haveriet på Transportstyrelsen, men formulerades faktiskt för tio år sedan. En översyn av regeringskansliet var ett av huvudförslagen från Ansvarskommittén, som hade i uppgift att se över hela den svenska samhällsorganisationen. Kommittén, som leddes av dåvarande landshövdingen i Västmanland, Mats Svegfors, levererade i politiskt samförstånd ett digert betänkande som i stort sett inte ledde till någonting.

En översyn av regeringskansliet var ett av huvudförslagen från Ansvarskommittén, som hade i uppgift att se över hela den svenska samhällsorganisationen. Kommittén, som leddes av dåvarande landshövdingen i Västmanland, Mats Svegfors, levererade i politiskt samförstånd ett digert betänkande som i stort sett inte ledde till någonting.

Detta framstår som ett förvaltningspolitikens Moment 22. Eftersom helhetssynen saknas på regeringskansliet går det inte göra något åt bristen på överblick och att frågorna hanteras i stuprör. Det gäller 2007 såväl som 2017.

Utvecklingen går fort. Digitalisering är ett ord som inte förekommer en enda gång i Ansvarskommitténs slutbetänkande. I dag är det ett nödvändigt perspektiv för statliga utredare oavsett ämne.

Det finns mycket som oroar och upprör i det som i sommar avslöjats om den statliga styrningen. Transportsstyrelsen tidigare generaldirektör använder ordet naivitet för att förklara bristerna. Det låter ju nästan lite rart - snarare handlar det om inkompetens. Om inte högsta ledningen är medveten om skyddsvärdet i de uppgifter om medborgare man hanterar blir det svårt att skapa säkerhetsmedvetande hos medarbetarna.

Risken är stor att samma naivitet finns hos andra myndigheter. Liksom hos kommunerna, som i en sammanställning i våras pekades ut som sämst i klassen när det gällde att skydda sig mot cyberhot och informationsläckage. Detta trots att man hanterar såväl känsliga personuppgifter som samhällsviktiga system, som avlopp och vattenförsörjning.

"Ledningarna har inte en aning om vilka risker man utsätter sig för", hävdade vd:n för ett av de konsultföretag - som nu kan räkna med nya uppdrag när cheferna kommer tillbaka från semestern och vill försäkra sig om att de inte själva varit naiva - i en debattartikel.

De avslöjade bristerna och naiviteten är allvarliga i sig, men när det kombineras med en känsla av att det i regeringskansliet, som ska vara den samordnande funktionen, fortfarande inte finns vare sig helhetsperspektiv eller krismedvetande blir det riktigt bekymmersamt. Att problemet inte är nytt gör inte oron mindre. Regeringar kommer och går, men stuprören består. Det är dags för den översyn Ansvarskommittén föreslog för tio år sedan.

Mer läsning

Annons