Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mitten är bättre än vänster i välfärden

Vinstfrågan är inte svartvit

Annons

Ardalan Shekarabi och Ilmar Reepalu. Foto: Jonas Ekströmer

Så kom den, Ilmar Reepalus välfärdsutredning, som föreslår att företag i välfärdssektorn ska få ta ut högst sju procent på insatt kapital, plus statslåneränta. Det ska även införas årliga kontroller av var vinsterna hamnar.

Medan vänstern applåderar vinstbegränsning har delar av högern varnat för fondsocialism. Vinstdebatten har varit väldigt laddad, och därmed även en smula onyanserad.

Vinster behöver inte vara ett problem och valfriheten har uppskattats av många medborgare. Svenskt näringsliv har rätt i att ingen vill investera pengar i ett företag utan att få något tillbaka. Däremot borde svensk borgerlighet medge att incitamenten ibland har lett fel. Särskilt tydligt har det varit på skolans område.

Vi har skolplikt, skolan sätter betyg och ägnar sig - till skillnad från vården - åt myndighetsutövning. En utvärdering av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visade i våras att det till exempel har delats ut glädjebetyg på gymnasiefriskolor. När JB Education gick i konkurs skärpte även Liberalernas Jan Björklund, då utbildningsminister, tonen mot riskkapitalisterna.

Moderaterna säger nej till ett generellt vinsttak, men vill numera "ställa tydliga kvalitetskrav" och "förstärka sanktioner" mot aktörer som inte sköter sig, lät Anna Kindberg Barta nyligen meddela.

Det är bra att allianspartier har börjat ta frågan på allvar, det handlar trots allt om skattemedel som är avsedda till välfärd. Att Moderaterna, likt Liberalerna, öppnar upp för ett blocköverskridande samarbete är också välkommet. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt kräver att "vinsten ska bort från välfärden" om partiet ska budgetsamarbeta med regeringen.

Mycket tyder i stället på ett mittensamarbete i den allt annat än svartvita vinstfrågan. Det är utmärkt.

Mer läsning

Annons