Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Padma Schrewelius: Cyberförsvaret måste rustas upp

Den enorma spridningen av fejknyheter är ett allvarligt demokratihot

Annons

Statsminister Stefan Löfven sade på Folk och Försvars rikskonferens att cybersäkerheten är

Det finns en för samtiden oerhört träffande scen i Pixars animerade storfilm ”Insidan ut”.

Filmen handlar om olika känslor som förkroppsligade vandrar runt i landskapet av ett barns hjärna.

Vid ett tillfälle blandas kort med åsikter och fakta ihop när en känsla snubblar över lådan korten ligger i.

Känslan uttrycker bestört att hon inte klarar av att se skillnad på dem. En annan karaktär tröstar med att folk ändå blandar ihop dem.

Att människor har svårt att skilja mellan åsikter och fakta, utan likställer dem som sanningsmätare, är något som allt för ofta syns i debatter och framför allt i dem som förs i kommentarsfält på sociala medier.

Ny forskning från Örebro Universitet har visat att sociala medier skapar åsiktskorridorer.

Detta har nog de flesta anat.

Men vad som är mer oroväckande är att de även har visat sig urholka demokratiska värderingar. De leder till att man blir mer självfokuserad och mindre humanistisk.

Även känslan av plikt och engagemang i den ”verkliga” världen utanför sociala medier minskar.

Det är svårt att inte tro att desinformationssamhällets framväxt påverkar.

I det amerikanska presidentvalet dominerade fejknyheterna människors engagemang.

Allt ifrån att Påven påstods stötta Donald Trump till att en pedofilhärva skulle pågå på en pizzeria som Hillary Clinton hade kopplingar till fick stor spridning.

Nu har det framkommit att Ryssland hade en aktiv agenda i att sprida falska nyheter och hacka e-postkonton för att påverka utgången på valet.

Trump väljer att ifrågasätta CIA och FBI som står för uppgifterna.

Han gör som vanligt allt för att förvränga sakernas tillstånd till sin egen fördel. På samma sätt som att han anklagade presidentvalet för fusk och hotade att underkänna resultatet när han trodde att han skulle förlora.

När det framkom att han hade vunnit hade såklart allt gått helt korrekt till.

I Sverige har Rysslands försök att påverka vår opinionsbildning och sprida desinformation utretts av Utrikespolitiska Institutet. De konstaterar att falska nyheter ökar.

När allt fler enbart nyhetskonsumerar genom sociala medier riskerar de att få en snäv och direkt felaktig omvärldsbild.

Spridandet av desinformation var en viktig del i kommunistiska Sovjetunionen redan underkalla kriget.

Men magnituden och snabbheten i spridningen då går inte att mäta sig med vad det digitala landskapet har öppnat upp för nu. Inte heller de åsiktsbubblor som människor numera kan hålla sig inom och heja på varandra i utan att behöva störas av någon annan världsbild.

I antietablissemangsretoriken speglas en känsla av att vara smartare än genomsnittet. Att kunna se ”igenom” etablissemangets lögner och själv sitta på ”sanningen”.

Verklighetsuppfattningen blir totalt uppochnedvänd.

I dagarna tre pågår en rikskonferens som hålls av Folk och Försvar. Opinionens påtryckningar om ett upprustat försvar är stora. Osäkerheten är stor kring vad Trump kan få för sig när han tillträder som president.

I Sveriges radios intervju (9/1) med Stefan Löfven får statsministern svara på några frågor om internetutmaningarna.

Löfven säger då att cybersäkerheten är en ”otroligt viktig del i säkerhetsarbetet” och att ”vi måste vara mycket vaksamma och minska risken för intrång och desinformation”.

Löfven har helt rätt i detta.

Desinformationssamhället är en central del av hotbilden mot Sverige och EU. Regeringen behöver presentera kraftfulla åtgärder som på intet sätt inskränker yttrandefriheten.

En digital värld ställer nya utmaningar och kräver därmed nya lösningar.

Cyberförsvaret måste rustas upp.

Mer läsning

Annons