Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Bra att det i Sverige går att regera i minoritet

I Tyskland blir det alltid majoritetsregering

Annons

Både och. Kristdemokraten Angela Merkel och socialdemokraten Martin Schultz är huvudmotståndare i tyska valet. Samtidigt som deras partier regerar tillsammans!

Det kan bli stökigt att bilda regering efter valet nästa höst. Bengt Westerberg, tidigare ledare för Liberalerna/Folkpartiet vill ha en majoritetsregering. Han öppnar i DN för att ändra reglerna för att tvinga fram majoritetsregeringar.

Inte så märkligt. Westerberg gillar blocköverskridande samarbete, vilket skulle drivas fram om det krävdes majoritetsregeringar.

I Tyskland, som ju har val på söndag, finns sådana regler. Den (då väst) tyska författningen skrevs av de västliga segermakterna efter andra världskriget. Den kans ses som vad segrarna då ansåg vara det bästa styret, ofta en kombination av hur det var i USA och Storbritannien.

Tyskland är en parlamentarisk demokrati, inte med en stark president som i USA . Delstaterna har stort självbestämmande, som i USA. Det finns två kamrar som i USA, men förbundsrådet väljs av delstatregeringarna, inte som senaten i USA direkt.

Som i USA finns en författningsdomstol som kan överpröva politikernas beslut. Valsystemet är proportionellt, med en kombination av enpersonsvalkretsar och utjämningsmandat.Så partier ovanför spärrgränsen på 5 procent får mandat som motsvarar röstandelen. Varken USA, Storbritannien eller Frankrike har dock själva proportionalitet i nationella val!

Innan nazisterna fick makten hade Tyskland flera svaga minoritetsregeringar. Det är nog orsaken till att författningen gynnar majoritetsregeringar.  Den som blir förbundskansler (regeringschef) måste ha en majoritet ja-röster i förbundsdagern. Partier som aktivt röstar ja till en regering lär också kräva egen medverkan.

Det förklarar varför Tyskland flera gånger, som nu, har haft regeringar där de båda huvudmotståndarna Kristdemokraterna och Socialdemokraterna är med.Finland har liknande regler, det krävs ja-röster för att utse statsminister. Finland har också sedan länge haft majoritetsregeringar, där alla de större partierna har kunnat samarbeta.

Danmark, Norge och Sverige har däremot i nuläget alla tre minoritetsregeringar. Här krävs inte samma aktiva stöd för att utse en regeringsbildare.

I Sverige räcker det med att statsministerkandidaten inte har en majoritet emot sig. Ett parti kan genom att lägga ned rösterna släppa fram en regering utan att behöva känna ansvar och kräva direkt inflytande över regeringsarbetet.

Det finns fördelar med båda modellerna., Tyskland har hittills klarat sig bra med ständiga majoritetsregeringar.

En majoritetsregering vet att den får igenom sina förslag. Det ger större stabilitet, något inte minst den så kallade marknaden gillar. Men i takt med att det blir fler partier kan stora och breda koalitioner få allt svårare att agera kraftfullt.

Minoritetsregeringar kan genom uppgörelser med olika partier få större handlingsfrihet. Och riksdagen får större inflytande, I majoritetsregeringar avgörs frågorna i praktiken i förhandlingar mellan koalitionspartierna.

Vi får se vad som händer efter valet här nästa höst. Kanske blir den ändå en majoritetsregering.

Men det är bra att det även finns möjlighet att bilda en minoritetsregering, som tolereras av en riksdagsmajoritet. Därför bör Sverige behålla dagens regler för att utse statsminister.

Läs också: Merkel är klar, men vilka blir hennes partners

Orosmoln saknas inte när Tyskland går till val

Tyskland ger trygghet i orolig tid

Mer läsning

Annons