Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Demokratin är en hundraåring väl värd att fira och försvara

Annons

1918 fattades besluten som allmän och lika rösträtt

1918 fattades avgörande beslut i riksdagen.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige blev inte demokratiskt över en natt. Kampen för allmän och lika rösträtt, liksom att regeringen skulle ha riksdagens förtroende snarare än monarkens, tog flera årtionden.

Så blir det med fredliga reformer. De tar längre tid och genomförs steg för steg. Men de blir bättre än snabba eller våldsamma förändringar.

I år är det 100 år sedan riksdagen fattade de avgörande besluten att införa allmän och lika rösträtt. 1917 hade liberalen Nils Edén blivit statsminister för en regeringen bestående av liberaler och socialdemokrater. Kungen fick acceptera att riksdagsmajoriteten utgjorde grunden för regeringen. Regeringen lade fram förslag om kvinnlig rösträtt och lika rösträtt i kommun- och landstingsval, där rösträtten var graderad efter inkomst eller förmögenhet, och bolag hade rösträtt.

När kejsardömena Tyskland, Ryssland och Österrike-Ungern föll mjuknande kungahusets och näringslivets motstånd mot allmän rösträtt.

När kejsardömena Tyskland, Ryssland och Österrike-Ungern föll mjuknande kungahusets och näringslivets motstånd mot allmän rösträtt. Regeringen grep tillfället, högern gav efter. I slutet av 1918 fattade riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt och allmän rösträtt i kommunalval. På grund av krav på grundlagsändringar tog det tid. Kvinnor kunde för första gången rösta och vara valbara 1921.

Demokratins hundraårsdag borde få större uppmärksamhet tyckte nyligen på DN Debatt socialdemokratiska och liberala politiker- , opinionsbildar- och statsvetarveteraner, med förre statsministern Ingvar Carlsson (S) i spetsen. De vill ha ett jubileum efter valet och en byst i riksdagshuset av Nils Edén.

Demokratin har varit på reträtt i världen de senaste åren. Även i Sverige finns oroande tecken. I en mätning förra året tyckte 48 procent av 18-29 år att det vore bättre om experter än regeringen beslutar om vad som är bäst för Sverige.

I en mätning förra året tyckte 48 procent av 18-29 år att det vore bättre om experter än regeringen beslutar om vad som är bäst för Sverige.

Det finns därför särskilt goda skäl att uppmärksamma demokratins 100-årsdag. Politiker ska vara oense i sakfrågor, men helst överens om spelreglerna. Så blev det i Sverige efter 1918. Det är värt att fira och bygga vidare på.

Mer läsning

Annons