Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Franska presidenten kan bli en "papperstiger"

Fransk rysare i två steg

Annons

Hur går det för Marine Le Pen och Nationella fronten i franska valen?

Om knappt tre veckor är den första omgången i det franska presidentvalet. I går kväll var det tv-debatt med alla elva kandidaterna.

Det spekuleras en hel del om högerpopulisten, euromotståndaren och EU-skeptikern Marine Le Pen kan bli president. Det skulle orsaka en allvarlig kris i EU.

Det ser i dag ut som om hon kan gå vidare till andra omgången, som en av de två kandidaterna med flest röster. Alla opinionsmätningar hittills har dock visat att Le Pen skulle förlora klart i andra omgången oavsett vem som blir motkandidat.

Ett skäl till oron över Le Pens framgångar är att den franska presidenten brukar ha mycket makt. Jag minns en gång när en tidigare rådgivare till president Sarkozy inte kom i håg att det fanns journalister i publiken och sade sig gilla att presidenten var en "vald diktator".

Det behöver dock inte stämma alls. Väljarna kan i parlamentsvalen, som följer i juni, säga "april, april" och lura den nyvalda presidenten på det mesta av makten.

Frankrike har en märklig hybrid av president- och parlamentstyre. Presidenten bestämmer själv över utrikes- och försvarspolitik, men i övrigt behövs parlamentets stöd. Regeringen måste ha förankring i parlamentet.

Några gånger tidigare har det hänt att majoriteten i parlamentet har varit emot presidenten. Det kallas "samboende". Då har presidenten varit socialist och premiärministern borgerlig, eller tvärtom.

Systemet är dock tänkt att ge tydliga majoriteter. Parlamentsvalen är i två omgångar i enpersonsvalkretsar. För att vinna i första omgången krävs minst 50 procent av rösterna, i andra vinner den med flest röster. För att få gå vidare till andra omgången krävs runt 20 procent av rösterna och partierna kan då bilda allianser och enas bakom en kandidat i valkretsen.

Det brukar ge tydliga utslag och drabbar partier många ogillar. Marine Le Pens Nationella fronten har bara 2 mandat av 577, trots att partiet fick 13,6 procent i senaste parlamentsvalet.

Tidigare var mandatperioderna olika långa, men nu är de fem år för både president och parlament. Parlamentsvalen kommer direkt efter presidentvalet, just för att presidentens parti ska vinna.

Men hur går det i år? Socialisterna och de borgerliga är försvagade. Skulle Le Pen mot förmodan vinna är det ändå osannolikt att partiet får majoritet i parlamentet. Den andra huvudfavoriten Emmanuel Macron har inget parti bakom sig, och behöver få fram kandidater.

Mätningarna tyder på fyra ungefär jämnstora grupper, Vänstern, socialliberaler runt Macron, borgerliga Republikanerna och Nationella fronten. Stämmer detta också på valdagen gör valsystemet utgången mycket oviss. Men en hel del talar för att Frankrike får en vingklippt president utan egen majoritet i parlamentet.

Mer läsning

Annons