Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Journalister och "Trumpväljare" i samma båt?

Ingen massflytt in till städerna

Annons

Här är det inte tätt mellan husen.

Problemen på landsbygd och i mindre orter har blivit en stor politisk fråga. Klyftor mellan växande städer och stagnerande landsbygd land kan bidra till det missnöje som har givit valframgångar åt Sverigedemokraterna och andra högerpopulistiska partier.

Frågan om stad och land är dock långt ifrån ny. Därför hade Axess passande nog valt "Stad och land - en evig konflikt" som tema för ett semanarium i Ängelsberg.

Det är inte ens lätt att veta vad vi talar om. Hur ska landsbygd och stad egentligen definieras? Det får betydelse för hur utvecklingen beskrivs.

Forskaren Jan Amcoff visade hur den felaktiga uppgiften om att Sverige hade Europas snabbaste urbanisering hade uppstått. En reporter på Sydsvenskan hade missuppfattat ett pressmeddelande från EU:s statistikkontor, där en mycket märklig definition av urbant/ruralt användes. Med den var Stockholmsområdet urbant, men övriga Sverige ruralt!

Men trots att det mesta var tokigt fick uppgiften spridning. Så nog är källkritik viktig.

Den för landsbygden dystra bilden stämde inte. Sverige fortsätter att urbaniseras, men i måttlig takt. Inflyttning betyder mindre för storstädernas tillväxt än invandring. Småorter och landsbygd inom pendlingsavstånd kan klara sig bra, det är värre för glesbygd långt från större orter.

Jämfört med andra länder har glesbygden fått sämre stöd. Det gäller jordbruk och att återföra vinster från naturtillgångar som gruvor och vindkraft. På seminariet fanns kritik av skiftesreformerna, som gjorde att Sverige har färre lockande pittoreska byar än andra länder.

Flera återkom till ett allmänt missnöje bland människor som tyckte att tiden hade sprungit ifrån dem och deras tidigare trygga tillvaro. Det hade lett till sådant som valet av Donald Trump och Sverigedemokraternas framgångar.

Forskaren Per Ödling påstod sig ha siffror som tydde på stora omvälvningar i nästa svenska val. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) lyfte fram att små krympande kommuner står inför en besvärlig framtid och var självkritisk om att staten hade "försvunnit" genom nedlagda lokala kontor.

De missnöjda misstror ofta journalister och medier. Från medierepresentanter kan å andra sidan finnas en nedlåtande syn om att missnöjet handlar om rasism och inskränkta synsätt.Detta trots att erfarenheterna faktiskt är ganska lika. För inte länge sedan var stora tidningar säkra arbetsplatser med anställningstrygghet och hyfsade förmåner. Ägarna var lokala och engagerade.

Sedan har förändringens vindar blåst. Sammanslagningar, jobbförluster och pensioneringar. Tidigare stolta yrkesutövare som grafiker har försvunnit, osäkra anställningar har blivit fler.

Egentligen likt vad som har hänt i industrier och bruksorter både här och i USA. Men de likartade erfarenheterna tycks inte ha lett till ökad förståelse på något håll.

Läs också: Mindre och medelstora städer är det optimala boendet

Mer läsning

Annons