Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Kravaller och USA lämnar ledartröjan

Trist resultat från G20-möte

Annons

Demonstranter i Hamburg sitter på ett trafikljus när de blockerar en tunnelbanestation.

G20-mötena är ett sätt att erkänna att världsekonomin förändras. G7, som har funnits längre, består av länder som tidigare dominerade världsekonomin, och är demokratier.

Nu har dock fler länder, som Kina, Indien, Brasilien med flera fått större ekonomisk betydelse. Det är rimligt att det får genomslag i internationellt samarbete. Samtidigt finns mindre värdegemenskap i G20 än G7. Ryssland var med ett tag i G7, som då kallades G8, men blev uteslutet efter att ha annekterat Krim från Ukraina.

Ryssland är däremot medlem i G20, där det finns fler diktaturer som Kina och Saudiarabien. Liksom Turkiet, som ser ut att under president Erdogan bli allt mindre demokratiskt. G20 ger utrymme för ländernas ledare att träffas, och förhoppningsvis enas om allmänna riktlinjer för ekonomi och miljö.

Mötet i Hamburg gav dock på flera sätt en bitter eftersmak. Det borde ligga i demokraters intresse att visa att möten kan arrangeras utan att det blir bråk och förstörelse. Annars kan auktoritära ledare hävda att demokratier inte förmår upprätthålla ordning och fred.

Nu valde förbundskansler Angela Merkel, den på senare tid starkaste förespråkaren för demokrati, frihet och frihandel, att lägga mötet i Hamburg. Det är en stad med en trist tradition av våldsamma demonstrationer.

Så blev det också den här gången. Det fick till och med inkallas polisförstärkningar från grannlandet Österrike. Poliser skadades, boende drabbades.

Skulden ligger förstås hos våldsverkarna, där Tyskland verkar ha ganska gott om våldsamma vänsteraktivister. Men det verkar ändå onödigt att ha valt Hamburg som mötesplats.

Som så ofta i Tyskland är dock ansvaret delat mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Detta eftersom de politiska huvudmotståndarna samtidigt sitter i regering tillsammans.

President Donald Trump  agerar gärna på egen hand

Mötet bekräftade också att USA avstår från sin traditionella ledarroll. Nu framgick det i stället av slutdokumentet att det var 19 mot USA om klimatpolitiken, även om president Erdogan efteråt antydde att inte heller Turkiet skulle sluta upp bakom Parisavtalet. USA fick in skrivningar att hjälpa andra länder att använda fossila bränslen och om legitima motåtgärder i handelspolitiken, typ strafftullar.

USA:s president Donald Trump hade ett långt samtal med Rysslands president Vladimir Putin. Oklart vad det utmynnade i. Han lovade Storbritannien ett snabbt handelsavtal efter att britterna lämnat EU. Nog lättare sagt än gjort.

Så är det med Donald Trump: Yviga löften och oklara uttalanden.

Men två saker verkar beständiga. Trump misstror frihandel och har inget emot att USA går sin egen väg.

Det är oroande. Världen behöver ett förutsägbart och pålitligt USA.

Mer läsning

Annons